Inkomstklyftorna i samhället växer dramatiskt. Det visar en ny LO-rapport om fördelningen av inkomster och förmögenheter.Mellan 2002 och 2007 ökade inkomstspridningen dramatiskt med nästan 20 procent. Både alliansregeringen och den förra S-regeringen bär ansvar för de växande inkomstklyftorna, konstaterar rapportens författare.
År 2002 hade 8 procent av Sveriges sjuka, pensionärer och arbetslösa en låg inkomst, det vill säga en disponibel inkomst som understeg 60 procent av medianinkomsten för befolkningen som helhet. År 2007 hade andelen fattiga fördubblats, 16 procent av Sveriges sjuka, pensionärer och arbetslösa hade en låg inkomst. Den största ökningen ägde rum mellan 2006 och 2007.
Det är lågavlönade, sjuka, arbetslösa och fattigpensionärerna som har fått betala de stora skattesänkningar som kommit de rika till del sedan 2006.
– Det finns framförallt två skäl till den allt större spridningen av inkomster. Det första är att skillnaden har ökat mellan dem som har arbete och dem som inte har arbete. Det andra är att kapitalinkomsterna [ränteinkomster, aktieutdelning, realisationsvinster från försäljning av bostadsrätt eller villa o s v] har ökat kraftigt bland de rikaste, säger Anna Fransson, utredare på LO:s arbetslivsenhet och författare till rapporten i ett pressmeddelande den 8 december.
Rapporten visar också att anställningsform och anställningsgrad är två viktiga faktorer som påverkar inkomsterna.
Bland arbetare skiljer det ungefär 50 000 kronor per år i arbetsinkomst för kvinnor och un- gefär 100 000 kronor per år för män beroende på om man har fast eller tidsbegränsad anställning.
Mindre än hälften av alla arbetarkvinnor har heltidsarbete hela året, medan nio av tio manliga tjänstemän har heltidsarbete hela året.
Fast jobb och heltidsjobb ger större inkomstökning, är rapportens slutsats.
Dessa siffror bara understrykjer vikten av att facken tar kamp för fasta job med en lön som det gåra att leva på och rätt till heltid.
I syfte att skapa en låglönemarknad har högerregeringen medvetet ökat klyftan mellan de som har jobb och de som står utanför arbetsmarknaden.
Den försämrade a-kassan har bidragit till att allt fler heltidsarbetslösa står utan ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Sedan 2004 har andelen heltidsarbetslösa som får arbetslöshetsersättning minskat från 74 procent till 51 procent 2008.
Bara var femte arbetslös ungdom under 25 år fick ersättning från a-kassan förra året. En av fyra fick socialbidrag.
Enligt alliansregeringen ska ingen eller låg ersättning från a-kassan tvinga de arbetslösa att acceptera otrygga jobb med låga lö- ner. Detta i sin tur ska på sikt, enligt regeringens kalkyler, pressa ned lönerna för alla arbetare.
För att stoppa låglönemarknadens utbredning krävs att facken rustar för strid. Den omedelbara uppgiften för facken måste vara att rusta för avtalsstrid 2010.
Per Olsson
