Temperaturer på över 45 grader och kraftiga vindar i sedan lång tid uttorkade skogar gjorde att de senaste veckornas skogsbränder blev den största brandkatastrofen hittills i Australiens historia.Långt över 200 personer befaras ha dött i bränderna, 7 000 har blivit hemlösa och 1 800 byggnader har brunnit ner. Fram till i helgen har 450 000 hektar mark brunnit upp, vilket har förvandlat bland annat Marysville till en spökstad täckt av aska.
Bara i Marysville befaras 100 människor ha omkommit. Det går inte att skylla en skogsbrand på klimatförändringarna, men den torka som varit innan kombinerat med förra årets torka är något nytt för det här områdets klimat.
Polisen i Australien letar nu med ljus och lykta efter pyromaner som antas ha anlagt de bränder som härjat de senaste veckorna – men vem är egentligen den verkliga pyromanen?
Kevin Rudd, premiärminister i Australien, var själv ute i media och fördömde pyromanerna som massmördare, samtidigt som han tonar ner den verkliga orsaken – nämligen ett förändrat klimat. Australien är ett av de länder i världen som är absolut mest beroende av kolkraft, cirka 90 procent av all el i landet kommer från kol. Landet har världens femte största kolreserver.
Skogsbränderna måste sättas in i sitt sammanhang. Under bränderna i Grekland 2007 bildandes Grön Attack som pekade på behovet av kamp mot klimatförändringar och för ett ordentligt brandförsvar. I brandbekämpningen nu har endast 2 procent av varit heltidsanställda brandmän. Regeringen spenderar ynka 2 miljoner dollar på forskning kring skogsbränder och förebygande åtgärder lyser med sin frånvaro.
Världsmeteorologiska organisationen konstaterade i en rapport i slutet av förra året att det extrema vädret bara fortsätter att öka i omfattning och skördar nya offer. Förra året blev ett av de tio varmaste åren sedan mätningarna började år 1850, alla de tio varmaste åren har inträffat efter 1997. Södra Australien hade en värmebölja som då slog alla tidigare rekord, med Adelaide som hade temperaturer på över 35 grader 15 dagar i rad.
I sydöstra Australien, där nu skogsbränderna härjar för fullt, ledde förra årets torka till att skördarna totalförstördes. Samtidigt som torka förstör skördar och göder skogsbränder, leder häftiga skyfall till minst lika stora skador. De tropiska cyklonerna tilltog även de under 2008, där den dödligaste var Nargis som slog Burma i spillror och dödade 78 000 människor. För första gången drabbades USA av sex tropiska cykloner i följd. Förutom detta uppmättes Arktis is ha den lägsta utbredningen någonsin.
Det väntas bli än värre. Mark Lynas skriver i sin bok 6 grader om just skogsbränder i Australien. Fram till år 2070 väntas antalet dagar med tempe-raturer på över 35 grader i delstaten New South Wales öka mellan två till sju gånger, enligt CSIRO Atmospheric Research. Frågan är om vi inte redan är där? Plågsamma värmeböljor med temperaturer på över 40 grader gör att all spannmålsproduktion förstörs och en tändande gnista kan snabbt leda till osläckbara bränder.
Skogsbränderna runt om i världen tillhör de stora hoten mot ekosystemen. Varje år brinner en yta stor som hela Indien ner, enligt Pascal Peduzzi, expert på skogsbränder inom FN:s miljöprogram Unep till Ekot den 11 februari 2009. Bränderna står för uppemot 40 procent av de årliga utsläppen av koldioxid. Enligt statistik blir bränderna fler i Australien, mellan år 2001 och år 2005 brann det 800 000 gånger, uppger Pascal Peduzzi, som ändå drar sig för att skylla på klimatförändringarna.
Är Amazonas nästa skog att brinna ner? Till skillnad från Australiens skogar och marker är Amazonas inte van vid större skogsbränder. Det fuktiga klimatet har under urminnes tider skyddat skogen. År 2005 torkade flera biflöden till världens största flod, Amazonasfloden, ut och temperaturen steg. Enligt klimatmodeller kommer bränderna i Amazonas att bryta ut vid en temperaturstegring på 3 grader. Då är det inte mycket som går att göra för att rädda ekosystemet.
Att regeringar nu backar från klimatmålen en efter en, med motiveringen att industrin inte klarar av det till följd av den ekonomiska krisen, gör att socialistiska svar är viktigare än någonsin. Kapitalismen klarar inte av att släcka den världsbrand som klimatförändringarna för med sig, utan att hota storföretagens vinster.
Vad som nu krävs är en stark miljörörelse som tar kamp både för jobb och för klimatet. Toppmötet i Köpenhamn nu i december är ett utmärkt tillfälle att ställa de verkliga py- romanerna till svars.
Joel Eriksson
