av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv
I regeringens ”sjujäkla satsning” på välfärden ska 1,6 miljarder gå till skolan. Alla extra pengar är bra, men om inte de omfattande nedskärningarna dras tillbaka kommer pengarna i slutändan i bästa fall bli ett plåster på ett vidöppet sår.
Av de 1,6 miljarderna ska 1 miljard gå till skolans huvudmän, alltså kommuner och i friskolornas fall deras skolstyrelser. Sedan är det upp till dem att bestämma hur pengarna ska användas.
Att privata vinstdrivande riskkapitalbolag, som i årtionden har parasiterat på välfärden, får pengar från staten för att ”lösa” krisen är häpnadsväckande. Att alla skolor ska vara likvärdiga, som Skollagen eftersträvar, står helt i motsats till vinstjakt och profitmaximering inom välfärden.
Övriga pengar går till olika projekt som att bygga ut KPU, att fler ska kunna fullfölja gymnasiet och fler platser på basår.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar pengarna, men oroas också över vad pengarna kommer att användas till:
– Det är viktigt att de här pengarna gå till rätt saker. Det måste anställas fler lärare. Den dåliga ekonomiska situationen gör ju att man gör sig av med lärare på sina håll, säger hon till Skolvärlden den 15 september och fortsätter:
– Är det så att samma lärare ska undervisa mer kommer det ju inte leda till någon förbättring av lärarnas arbetsmiljö. Man måste se till att lärarna har tid till sitt dagliga arbete, att de hinner för- och efterarbete.
– Man säger ”öka undervisningstiden”. Men blir mer alltid bättre? Det blir inte undervisning bara för att du ställer en lärare i ett klassrum, läraren måste ha tid att planera och följa upp sina lektioner för att det ska bli riktig undervisning.
Samtidigt med dessa pengar ligger besparingskraven kvar på ett stort antal skolor.
I Halmstad ska 421 miljoner skäras ned på skolan åren 2020-2025, där Liberalerna är ordförande i Barn- och utbildningsnämnden (som tidigare försökt profilera sig som ett skolparti).
Borlänge kommun ska ”spara” 43 miljoner kronor, något som eleverna och lärarna får betala för. Elever står utan särskilt stöd och modersmålsstöd när flera stödpersonal och assistenter fått gå.
– Vi är skyldiga att ge elever det stöd de behöver och det gör vi inte nu. (…) Vi bryter mot skollagen varje dag, säger mellanstadieläraren Emma Svante till Skolvärlden den 31 augusti.
I Umeå har det årligen skurits ner med 0,5-1 procent på budgeten för skolverksamheten.
Luleå kommun har i flera år genomfört stora nedskärningar, med nedläggning av skolor och sammanslagningar till enorma skolfabriker, som i sin tur har sporrat en över fem år lång proteströrelse.
Och Skolvärldens undersökning i oktober 2019 visade att 8 av 10 kommuner planerade att genomföra nya nedskärningar på skolan under 2020.
Ofta är det, som i Borlänge, stödpersonalen som tas bort; elevassistenter, kuratorer, specialpedagoger och annat.
Och en undersökning från de två lärarfacken tillsammans med Läromedelsförfattarna och Sveriges elevorganisationer visar dessutom på en dramatisk ojämlikhet vad gäller tillgången till nödvändiga läromedel, där 18 procent av de tillfrågade lärarna svarade att de inte kan köpa in de allra nödvändigaste läromedlen.
– Olikvärdigheten är dramatisk. Jag tycker att det är förfärligt. Vi pratar om att barn ska lära sig läsa och är oroade över barns läsvanor, samtidigt som den litteratur som vi faktiskt skulle kunna försäkra oss om att alla barn fick i händerna minskar, säger Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, till Skolvärlden den 9 september.
De 1,6 miljarderna som skolan nu får kan jämföras med att skattekvoten sjönk med 6,6 procent mellan år 1999-2014. Katalys rapport Tre sätt att finansiera välfärden visade ifjol att om skattekvoten hade legat på samma nivå idag som 1999 hade det inneburit cirka 240 miljarder kronor till det offentliga – per år!
Det är bara ett av chockmånga exempel på de groteska klyftor som vidgas mer och mer för varje år.
Ett omedelbart krav bör vara att alla ”spar”-förslag dras tillbaka och att de skolor som är svältfödda på resurser får de medel som krävs för att erbjuda en likvärdig och god utbildning till alla elever. Pengar saknas inte i samhället – enbart den politiska viljan att gå emot kapitalets makt.
Alla riskkapitalbolag måste slängas ut ur skolan – driv bort parasiterna ur välfärden. Utöver det måste skolan förstatligas med demokrati och bestämmanderätt underifrån av lärare och övrig skolpersonal, som är de verkliga experterna och vet vad som behövs i sina verksamheter.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.