Skolverkets ”hemliga skolor” konsekvens av nyliberal politik

av Göran Drougge & Magnus Ekblom, legitimerade gymnasielärare och medlemmar i Elevintresse före vinstintresse // Artikel i Offensiv

I skollagen står följande om vad skolan ska syfta till: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden…Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”

I skollagen står inte ett ord om att skolor ska ta hänsyn till aktiebolags vinstintressen, det står inte ett enda ord om att skolor ska ta hänsyn till vinstdrivande bolags behov av sekretess. Trots detta fattar Skolverket, som är den högsta statliga myndigheten på skolans område, beslut om att alla skolor – kommunala såväl som friskolor – ska hemlighålla uppgifter om antal behöriga lärare, resultat på nationella prov och vilka betyg skolorna ger eleverna. 
Motiveringen som anges av Skolverkets generaldirektör, f d gymnasieläraren Peter Fredriksson, är ”att också uppgifter om kommunala skolor kommer att tas bort, trots att de inte räknas som affärshemligheter. Orsaken är att det skulle innebära olika villkor för kommunala och fristående skolor att publicera uppgifterna för bara kommunala skolor.” (SvD 200820).

Bakgrunden är att Statiska centralbyrån (SCB) utifrån aktiebolags behov av sekretess fattat beslut om att inte offentliggöra friskolors uppgifter om lärare, elevsammansättning, betyg med mera. Skolverket följer detta utan att ens tänka på vad som är skolans syfte enligt skollagen. De utgår från aktiebolagens behov som om det vore en självklarhet att dessa ska gå före samhällets och elevernas behov.
Skolverket utgår alltså från att alla skolor är ”företag” som ska konkurrera på en marknad, och att det skulle vara orättvist mot vissa ”företag” om de skulle tvingas följa offentlighetsprincipen när andra ”företag” slipper det. 
Den absurda situationen, att hemlighålla uppgifter och till och med hemlighålla vilka skolor som finns, är ett bra exempel på vad som händer när man låter den nyliberala tanken på ”entreprenörskap”, vinstdrift och marknadslogik i alla verksamheter ta över det som är samhällets grunduppdrag. 

Skolverket har länge arbetat för mer marknadsstyrning av svensk skola; införandet av individuella lärarlöner, användandet av begrepp hämtade från New Public Management för att utvärdera skolans resultat och även de målrelaterade betygen passar in i denna nyliberala agenda. 
Men inte nog med det; Skolverket ser sig själv som ett företag bland andra företag; man har svängdörrar mellan miljardkoncernerna och sitt eget statliga verk när det gäller rekrytering av chefspersoner. Ett exempel är att chefsjuristen på Skolverket gick över till att bli chefsjurist hos Academedia. 
Man var tillsammans med Academedias ägare och storbanker ”guldpartner” till företagarorganisationen ”Ung företagsamhet” (UF), vilket bland annat innebar att, som det stod i reglerna för ”guldpartnerskapet”: ”i alla presentationer som UF genomför, får du också stolt exponera UF:s partnerlogotyp på företagets webbplats”. 
Alltså, Skolverket tycker inte att det är det minsta underligt att se sig själva som ”stolt företag” bland andra ”stolta företag”. De är säkert stolta över det (se Skolvärlden 200622 skolvarlden.se/artiklar/varfor-ar-skolverket-guldpartner-till-ung-foretagssamhet). 

Lärarnas riksförbund (LR) har också reagerat skarpt mot Skolverkets beslut om att hemlighålla uppgifter från skolorna. Åsa Fahlén, ordförande i LR, skriver i en debattartikel i Aftonbladet den 29 augusti: 
”Bakgrunden är att det svenska skolväsendet har gått en helt annan väg än resten av världen. Politiken har öppnat upp svenska skolor för aktiebolag, vars uttalade syfte enligt aktiebolagslagen är vinstutdelning och värdeökning, att ge sig in på skolans område. Därmed har den affärssekretess som är en självklar del av affärsvärlden kraschat rakt in i ett skolsystem där öppenhet sedan gammalt varit ett credo.”

Dessa frågor borde ställas till de politiska ansvariga, framför allt till utbildningsminister Anna Ekström: tycker ni att aktiebolagslagen ska gå före skollagen och elevernas intressen? Tycker ni att Skolverket ska styra skolorna i Sverige som ”konkurrerande företag” på en marknad?