SKR och näringslivet: Jobba mer och längre

av Åsa V Karlsson // Artikel i Offensiv

Personal måste jobba mer och längre. Det hävdar SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) i en ny rapport om de kommande 20 årens arbetsmarknad. SKR är inte precis opartiska eller på arbetarnas sida – tvärtom är det en politiskt styrd organisation för Sveriges alla kommuner och regioner (före detta landsting) med 42 förtroendevalda politiker i styrelsen och 250 uppdrag totalt.

SKR har en borgerlig majoritet och har som uppgift att ”stödja och bidra till att utveckla kommuners och regioners verksamhet”, vilket allt som oftast betyder en ideologisk övertro på ny teknik och marknadsekonomi samt en allt mer privatiserad och fragmenterad vård och omsorg samt skola. Fram till 2031 minskar antal personer i arbetsför ålder i 6 av 10 kommuner. 169 000 fler kommer att börja arbeta, men behoven är avsevärt större än så. Enligt rapporten behöver välfärden 91 000 personer, Försvarsmakten 108 000 och Svenskt Näringslivs medlemsföretag 118 000.
”Och 80 procent av de som ska utföra jobben är kvinnor som i högre utsträckning än män inte spenderar lika mycket tid på sin arbetsplats”, skriver de.
Kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet, arbetar oftare deltid, tar ut mer föräldraledighet och har större sjukfrånvaro, konstaterar SKR. En ”lösning” vore att alla jobbade minst 3 timmar mer i veckan och två år längre innan pension.
Detta gäller dock inte politiker, chefer och andra med förmånliga pensionsavtal. De kan ofta sluta vid 60 år eller före.

Svenskt Näringsliv är en organisation för företag och cirka 66 000 små och stora företag är medlemmar. De ser som sin primära uppgift att säkra marknadsekonomi som bas för all verksamhet, att skapa en mycket mindre offentlig sektor som i princip bara har ansvar för att ”vakta våra gränser, hålla ordning och bevaka lagar”. Den privata sektorn ska sköta vård och omsorg, skola och övrig utbildning.
De har också funderat lite över framtidens arbetsmarknad. De närmaste 15 åren kommer antalet mycket gamla, som generellt behöver stora vård- och omsorgsinsatser, att öka kraftigt. Antalet som är 80 år och äldre beräknas öka från 500 000 (2018) till 800 000 (2031), en ökning med nästan 60 procent. Som andel av befolkningen motsvarar det en ökning från 5 till 7 procent. Samtidigt sjunker antal ”förvärvsaktiva”, det vill säga arbetande.

SKR anser att en ”lösning” vore att alla jobbade minst 3 timmar mer i veckan och två år längre innan pension.

Under de närmaste 20 åren kommer gapet att öka mellan demografiska behov och antalet arbetare – att allt färre arbetar medan behoven ökar. Kommunerna kommer att behöva bygga ut sina verksamheter, men Svenskt Näringsliv anser att personaltätheten måste minska och effektiviteten öka för att inte skatter ska höjas och alla arbetare gå till vård och omsorg (vad ska militären med 118 000 personer, undrar då jag!).
Fler måste jobba, fler unga och fler utlandsfödda samt mer arbetskraftsinvandring. Unga ska börja jobba tidigare och äldre sluta senare. Lägre löner för unga. Men mest ökad effektivitet. De säger att det går att ”effektivisera”, det vill säga skära ner, minst 10 procent av kommunernas kostnader för att ”få ut mer av skattepengarna” motsvarande välfärdstjänster för 40 miljarder kronor. Med ny teknik och nya arbetsmetoder skulle man kunna spara ännu mer, anser de.
Att bara höja pensionsåldern rakt av ökar orättvisor och ojämlikheter. Den som har god hälsa och arbetsmiljö samt bra villkor kan jobba längre om man vill. Den som, på grund av dålig arbetsmiljö och stress, tvingas gå ner i arbetstid och sluta jobba tidigare förlorar och får sämre pension.

Inte en enda kommun har idag särskilt anpassade åtgärder för äldre personal, exempelvis flexibla arbetstider och möjlighet att gå ner i tid eller få mindre tungt arbete, slippa nattpass med mera. 46 procent av de som jobbar i hemtjänsten tror inte att de kommer att orka jobba fram till pension.
Om man inte kan skapa ett hållbart arbetsliv kommer vi förr eller senare att bli sjuka. I snitt har andelen 50-64-åringar som bedömer att de inte kommer att orka fram till pensionen ökat från 8 procent till 12 procent.

Allt fler undersköterskor, Sveriges största till antalet yrkeskår, säger i större utsträckning upp sig. Jobbet har blivit för tungt. ”Det är stor skillnad mot när jag började. Idag finns inte en chans att göra något roligt med de äldre”. Det säger en nyss pensionerad undersköterska som har slutat vid 63 års ålder.
Studier visar att vi behöver återhämtning och att max 25 timmar i veckan är lagom, kombinerat med meningsfulla uppgifter och möjlighet att påverka arbetstider och arbetstakt. Men oavsett vilka som styr är det till sist ändå den borgerliga ideologin som lyser igenom när lägre löner, mer tvång och sänkta barnbidrag ska tvinga oss att jobba trots ohälsa.
Skrota RUT- och ROT-avdragen, gör max 30-timmarsvecka till heltid och låt verkliga behov styra vård, skola och omsorg. Ett hållbart liv inkluderar ett hållbart arbetsliv, efter förmåga.