Socialism & enad kamp nödvändigt för klimatet

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

Samtidigt som den av kapitalismen skapade klimatkrisens kataklysmer bara blir fler och värre gör makthavare inget för att vidta verkliga åtgärder. Dessutom är klimatrörelsen tillbakapressad globalt. Hur kan vi vinna en verklig grön omställning?

De domedagsliknande rubrikerna i media gällande klimatet de senaste åren är säkerligen kilometerlånga vid det här laget. Men något som också syns allt mer är demoniseringen av klimataktivister, som ”Ta tillbaka framtiden” som satte sig framför oljetankers i Oljehamnen i Malmö i slutet av juli. Där deltog för övrigt också Greta Thunberg, som blev arresterad.
Eller de som kämpar för att återställa våtmarkerna, vars aktioner har blivit uppmärksammade då de blockerar motorvägar, limmar fast sig på vägar och stormar livesända tv-program. Även Extinction Rebellion och andra klimatgrupper har tagit till mer militanta aktioner för att uppmärksamma klimatkrisens omfattning.
En undersökning i SVT Nyheter den 15 september visade att en majoritet är emot dessa slags aktioner – 54 procent är emot civil olydnad, en siffra som ökar till 81 procent vad gäller Återställ våtmarkernas aktioner. Däremot är 66 procent av de tillfrågade för att utdikade våtmarker bör återställas.

Historien visar att användning av civil olydnad är helt nödvändig för att få till förändring. Det finns inga rättigheter och reformer under klass­amhället som inte har tillkommit genom kamp, strejker och revolutioner, som har gått emot den rådande ordningen. Bara i Sverige kan vi lägga allmän och lika rösträtt, gratis barnomsorg, 25 dagars semester, med mycket mera.
Det är också så att alla rättigheter och reformer är hotade så länge systemet består. Däremot är många klimatgruppers förståeliga aktioner ofta avskiljda från varandra och saknar alltför ofta ambitionen att involvera större grupper av arbetare och unga. Det är då svårt att få till stånd en varaktig förändring, när direktaktioner inte är kopplade till stora gemensamma rörelser för förändring.
Och att inrikta sig, som vissa klimatgrupper gör, på att uppmana makthavare om att ”lyssna på vetenskapen” och ”sunt förnuft”, eller att de ”måste förstå”, är dömt att misslyckas. Såväl företagsledarna som politikerna representerar det kapitalistiska systemet, där de privata företagens vinstackumulation är det överordnade målet.
Så länge de sitter vid makten måste de tvingas till att agera; de kommer aldrig att göra saker som går emot kapitalets intressen frivilligt.

Vad som till stor del saknas i dagens klimatrörelser och som så akut behövs är den enade kampen: En rörelse av rörelser som består av alla vi som plågas av kapitalismens kriser och naturlagar. Fackliga, välfärdsaktivister, miljökämpar, antirasister, asylkämpar, kvinnokampen och många fler – alla har det gemensamt att det i grunden är en kamp mot ett system som förtrycker, förpestar och försämrar för oss alla.
Med den blåbruna regeringens attacker på miljön, välfärden, demokrati och folkbildning, flyktingar, kultur och så vidare behövs gemensamma initiativ, demonstrationer med mera för att slå tillbaka,

Och även om klimatkampen idag ofta är antikapitalistisk och systemkritisk saknar den i mångt och mycket ett alternativ: Vad ska ersätta dagens system? Under kapitalismen kommer allt och alla att fortsätta offras på profitens blodiga altare.
Enda vägen till en varaktig förändring är den gemensamma kampen, med gemensamma paroller, program och politik som pekar på behovet av att skrota kapitalismen till förmån för ett socialistiskt system globalt, där ägande och styre av storbolag, energibolag, banker med mera står under arbetarklassens kontroll.
Detta är enda sättet som allas våra behov – hos människa, miljö, klimat och djur – kan säkerställas.

Ett socialistiskt program för klimatet innefattar:
• Totalförbud mot kalhyggesbruk – inför ekosystembaserat skogsbruk. Skogsbruk enbart för långlivade produkter som virke – inte kortlivade engångsprodukter som lätt kan ersättas.
• Plan för massiv utökning av naturreservat i samråd med lokalbefolkning, fack, samebyar och miljöorganisationer. Stärk strandskyddet.
• Massiv satsning på förnyelsebar energi, som solenergi och den nya generationens hållbara vindkraft, samt forskning ej kopplad till storföretagen.
• Överta fossilindustrin för planerad omställning. Överta de privata skogsbolagens skogsinnehav och ställ Sveaskog under demokratisk kontroll, med styrelseplatser reserverade för miljöorganisationer.
• Stopp för privata och utländska gruvbolag och stopp för nya gruvexploateringar. Ställ om till återbruk av mineraler och anpassa mineralproduktionen efter verkliga behov istället för lyxkonsumtion och ”slit-och-släng”.
• Utveckla ekologiska jordbruk fria från bekämpningsmedel samt småskalig djurhållning för största möjliga lokala självförsörjning och minskning av utsläpp från transporter.
• Massiv satsning på miljö- och hälsoinspektörer. Djurrättsorganisationer ska ha rätt att besöka företag som föder upp djur för att kontrollera att djuren har det bra. Totalminskning av animalieandelen av kosten. Påbörja en omställning från dagens överproduktion av animalier till mer vegetabilier i samklang med naturen, miljö, klimat och djur.
• Grön omställning till planerade och samordnade transporter (från väg till spår) och distribution av varor, energi, service och tjänster för att massivt minska utsläppen av växthusgaser.
• Bort med handeln med utsläppsrätter. Omställningen måste ske genom demokratisk planering och arbetarkontroll: lokalt, nationellt och internationellt samt branschvist.
• Avveckla kärnkraften som en del av en plan för en cirkulär samhällsekonomi där resurser återanvänds och all energi är förnybar.
• Statlig jobbgaranti för alla som jobbar inom fossil-, skogs- och gruvindustrin med plan för nya gröna jobb inom återbruk,återvinning, hållbart skogsbruk etc. Inled produktionsomställning av massaindustrin från skog till exempelvis rörflen och hampa. Plan för tillvaratagande och återvinning av metaller, betong och bergmaterial.
• Lokal och global omställning av all produktion, transporter och distribution av varor, energi, service och tjänster genom demokratisk planering och gemensamt ägande för att massivt minska utsläppen av växthusgaser.