Socialsekreterare: ”Vi hindras hjälpa unga som far illa”

av OFFENSIV. offensiv@socialisterna.org

När en 39-årig man sköts ihjäl framför sin son efter att ha konfronterat ett ungdomsgäng i våras var Stockholms politiker snabba på att synas framför nyhets kamerorna i stadsdelen Skärholmen. Och som alltid var de lika snabba på att komma med löften om extra resurser och ett krafttag i området.

Våldsvågen under de senaste åren har satt stor press på socialtjänsten i Stockholm, särskilt i de arbetar förorter som har drabbats hårdast. Under de perioder när konflikterna varit som mest intensiva menar socialsekreterarna i Skärholmen att alla resurser har gått åt till att göra skydds bedömningar och att jobba akut med de barn som riskerar att dras in i gäng konflikter.

Andra arbetsuppgifter och barn och ungdomar med andra behov har fått stå tillbaka. Barn som har drabbats av psykisk ohälsa eller missbruk i hemmet eller som haft hög skol frånvaro har inte kunnat få det stöd som de har rätt till.

Särskilt lidande har varit det förebyggande arbetet – det vill säga det arbete som är viktigast för att på sikt förhindra att fler ungdomar dras in i kriminalitet.

Samtidigt blir nyanställda kastade direkt in i arbetet med ansvar för ett stort antal, oftast svåra, ärenden utan någon form av riktig introduktion eller tid att lära sig, enligt en tidigare anställd som Offensiv har haft kontakt med.

Trots att socialsekreterare länge har påtalat riskerna och bristerna i verksamheten har det varit budgeten som har fått bestämma, med uppmaningar om att bland annat ta hem utplacerade ungdomar bara för att minska kostnaderna. Cheferna som har sagt emot har istället fått gå, enligt det öppna brevet.

Social- och trygghetsborgrådet, Alexander Ojanne (S), har i intervjuer svarat undvikande när frågan om att tillskjuta extra medel tagits upp (vilket tyder på att det inte kommer att ske), men menar att det rödgröna styret kommer att fördubbla det extra bidraget för placeringskostnader i Skärholmen från 5,5 till 11 miljoner kronor nästa år.

Men en sådan extra satsning betyder inte särskilt mycket när stadsdelsförvaltningen just nu prognostiserar ett underskott på 22,3 miljoner kronor bara på barn- och ungdomsenheten. Socialtjänsten som helhet får räkna med att gå back med drygt 40 miljoner kronor i år.

Från den 1 juli 2025 gäller en ny socialtjänstlag som ska innebära en stor satsning på det förebyggande arbetet och fler öppna och frivilliga stödinsatser som det kan tas del av utan något biståndsbeslut.

Den nya lagen har hyllats av politiker över blockgränserna och åtminstone på papperet har den möjlighet att utgöra en positiv utveckling. Men om det varken finns tid eller resurser för att arbeta förebyggande i dagsläget – hur ska då den nya lagen, trots dess luftiga mål, ha någon påverkan?

Men det råder egentligen ingen brist på pengar. Fram till år 2033 vill regeringen exempelvis tredubbla antalet platser i häkten och anstalter från 9 000 till 27 000. Enligt den blåbruna batongpolitiken är det uppenbarligen bättre att skapa fängelseplatser än att satsa resurser där de behövs för att hindra att dessa platser ens skulle behövas.■