av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv
Att Sverigedemokraterna är det näst största partiet i valet är hemskt och mycket nedslående. Många är också ledsna.
Det var en tryckande känsla hela valrörelsen där många med annan etnisk bakgrund än svensk själva upplevde en ökning av rasismen i takt med att sommaren tog slut. ”Nej nu flyttar vi från Sverige”, var en kommentar vi stötte på i valkampanjen. Det kändes helt enkelt för orättvist att man sliter med de tyngsta jobben, de längsta arbetsdagarna, de lägsta lönerna –och ändå får höra varje dag att man tillhör en grupp i samhället som är roten till alla problem.
Dagen efter valet fylls de sociala medier jag nås av med svarta rutor eller kommentarer om att 11 september för tredje gången blivit lika med nederlagets eller katastrofens dag.
En annan vanlig kommentar som används är ”Sörj inte, organisera!”. Detta motto inom arbetarrörelsen härstammar från den fackliga kämpen och protestsångaren Joe Hill. Det var hans sista ord innan han blev arkebuserad av den amerikanska staten, troligen falskeligen anklagad för mord, 1915.
Vi behöver reagera, organisera och även förstå vad som har hänt. Björn Söder kan bli förste talman för Sveriges riksdag. Han gick med i Sverigedemokraterna 1994 när partiet tydligt var ett nazistiskt parti.
Även om det fortfarande finns en nazistisk kärna i SD, och gott om nazister – enligt ETC:s genomgång har 214 av partiets kandidater i årets val kopplingar till högerextremism – är faran med SD inte just nazism idag utan dess rasism och påverkan på hela det politiska etablissemanget.
Linus Bylund, stabschef för SD i riksdagen, säger till Financial Times den 13 september: ”Vi är det parti som har förändrats minst de senaste 20 åren”. Det stämmer på det sättet att de flesta andra partier har anpassat sig till SD:s retorik och förklaringsmodell mot invandrare och flyktingar.
SD är nu nästan lika stora som socialdemokraterna bland arbetare enligt vallokalsundersökningen VALU, fördubblade sitt stöd bland ungdomar och blev näst största parti bland förstagångsväljare (Moderaterna är störst).
Förutsättningen för SD:s makalösa framgång är att hundratusentals väljare har lämnats i ett politiskt vakuum för SD att värva ur. Tidigare hade arbetare och ungdomar en politisk röst – socialdemokratin sågs länge som ett parti för arbetarklassen. S förborgerligande har pågått mycket länge.
Efter årtionden av nedskärningar på välfärden och attacker på arbetares rättigheter – accelererat med senaste periodens försämringar av strejkrätt, arbetsrätt och inlämnat Natomedlemskap – har hundratusentals väljare lämnats vilsna. Ända sedan processen tog fart – på 1990-talet – har Offensiv sagt att den viktigaste antirasistiska åtgärden är att det bildas ett nytt, stort, kämpande, socialistiskt arbetarparti.
Arbetarklassens parti måste vara antikapitalistiskt. Därför att arbetarklassen finns på grund av att kapitalismen som ekonomiskt system exploaterar arbetare. Kopplingen mellan rasism och kapitalism är nu ännu tydligare då kapitalismen har gått in i den nationalistiska eran där nationalismen pumpas ut av etablissemanget i alla länder.
Vi som var med minns den antirasistiska aktiviteten inför den avgörande 30 novemberdemonstrationen som stoppade nazisterna i Kungsan 1991. Skinnskallarna som skulle marschera hade SD:s demotillstånd. Ändå räckte det inte med en enkel slogan – stoppa rasismen. Offensiv (dagens RS) argumenterade hårt i nätverket mot rasism att vi också skulle lägga till motståndet mot nedskärningar.
Det är samma sak nu. Vi måste organisera, ja! Men vi måste koppla antirasismen med den nödvändiga klasskampen mot de väntande nedskärningar som lågkonjunkturen kommer bära på och mot de pågående prishöjningarna.
Det finns en efterfrågan – enligt VALU var fortfarande på valdagen vården och skolan de viktigaste frågorna trots att partierna mest pratade om kriminalitet och hot. Vi måste bygga en kämpande rörelse som också är politisk och på sikt återtar och fyller det politiska rummet med arbetarnas röster för en solidarisk, socialistisk och jämlik värld.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.