S och MP-regeringen har gjort upp med Centerpartiet och Liberalerna om ytterligare en kraftig höjning av anslagen till militären fram till år 2025. ”Totalt handlar det om tillskott på 50 miljarder kronor utöver vad som hittills beslutat”, skriver Dagens Nyheter den 31 augusti.
Överenskommelsen ger militären 5 miljarder kronor extra 2022 och därefter ytterligare 5 nya miljarder per år fram till 2025. Det i sin tur ökar militärutgifterna till 84 miljarder kronor år 2025, eller motsvarande 1,5 procent av landets BNP (det samma som Natoländernas genomsnitt). Det ska jämföras med dagens militärutgifter på 59 miljarder kronor.
Detta är den största militära upprustningen i Sverige sedan 1940-talet. Det blir vapen istället för välfärd. Samtidigt som militären garanteras en gigantisk höjning är regeringen inte beredd att ge kommunsektorn de ytterligare 20 miljarder kronor som årligen krävs för att enbart behålla dagens standard.
För att om möjligt dämpa motståndet mot den miliära upprustningen aviserar regeringen en ny bankskatt som årligen ska ge statskassan ett tillskott på 5 miljarder kronor. Men redan innan den nya bankskatten har börjat utredas har storbankerna deklarerat att det blir kunderna som får betala. ”Bankernas vinster drabbas knappt alls – kunderna får betala”, konstaterar SvD Näringsliv den 31 augusti.
Istället för att gå till storms mot att det är militären och inte välfärden som rustas upp öser Vänsterpartiets ledning beröm över att regeringen vill utreda en bankskatt som, om den införs, mest skulle dra in till statskassan ett belopp som motsvarar dryga två veckors bankvinster.
Förra året gjorde de fyra storbankerna – Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank – en sammanlagd vinst på 112 miljarder kronor, varav 71 miljarder har delats ut till aktieägarna. Statens stöd till de skattesmitande storbankerna, som dessutom är momsbefriade och som under åren har fått sänkt bolagsskatt, är vida större än vad en eventuell bankskatt skulle ge.
I skydd av stat och regeringar har den svenska banksektorn vuxit till en av Europas största. De fyra storbankerna har tillgångar motsvarande mellan 350 och 400 procent av Sveriges BNP.
En mindre del av storbankernas tillgångar skulle ensamt kunna finansiera en brådskande klimatomställning, nödvändiga satsningar på välfärd, infrastruktur, kollektivtrafik samt arbetstidsförkortning. Men för att så ska bli möjligt krävs ett omedelbart förstatligande av storbankerna.
RS och Offensiv säger:
• Rusta upp välfärden – inte militären.
• Stoppa nedskärningarna. Inga vinster i välfärden – riv upp privatiseringarna.
• Omedelbar höjning av statsbidragen till kommuner och regioner, med extra höjningar till glesbygdskommuner. 200 000 nya välfärdsjobb. Ta tillbaka alla skattegåvor till rika och storbolag.
• Behoven ska styra. Bankerna, storbolag och naturtillgångarna måste överföras i samhällets ägo och styras demokratiskt. För en demokratisk plan för hela samhällsekonomin som utgår från människors behov och säkrar en utveckling i samklang med naturen.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.