Stockholms stads budget: en kalldusch för vanligt folk

av Stephen Rigney // Artikel i Offensiv

Mot bakgrund av den nya blåbruna regeringen och Tidöavtalet har många sett bildandet av det nya rödgröna styret i Stockholms stad som en positiv utveckling. Redan vid dess första presskonferens lät det nya styret nästan radikalt sett till den övriga utvecklingen på riksnivå med prat om jämlikhet, avstånd från högerpopulism samt jobb och bostäder för alla.
Budgetens mål och många av förslagen är utan tvekan ett positivt steg framåt, särskilt jämfört med den nationella åtstramningspolitiken och dess jakt på de mest utsatta, men om inte tillräckliga resurser tillsätts lär målen stanna kvar vid just mål.
Ökade priser och levnadskostnadskrisen har slagit hårt mot även de som har haft en någorlunda bra lön, men särskilt hårt mot de som har låga eller inga inkomster och inget annat val har än att söka försörjningsstöd varje månad.

År 2023 kommer riksnormen – grundbeloppet i försörjningsstöd – att höjas med 8,6 procent. På ytan låter det generöst sett till LO:s svek på lönehöjningar med 4,4 procent, men i reala termer är det en ökning med 370 kronor till 4 620 kronor för en vuxen. Beloppet för matpengar ökas från 61 till 67 kronor per dag – samtidigt som matpriser har ökat med uppåt 20 procent under det senaste året!
Här hade det nya styret kunnat göra skillnad genom lokala åtgärder för de som redan håller på att gå under efter ett år med hög inflation. Ett första steg hade till exempel kunnat vara – som görs i vissa andra kommuner – att undanta det extra tillägget som betalats ut till barnfamiljer med bostadsbidrag.
Men detta (allt för otillräckliga) stöd kommer att fortsätta räknas av försörjningsstödet varje månad. Istället anses detta, tillsammans med de kommande höjningarna i statliga ersättningar som sjukersättning, som ”minskade kostnader” som har möjliggjort för det rödgröna styret att sänka budgetposten för ekonomiskt bistånd nästa år.

Samtidigt går vi in i en allt djupare ekonomisk kris. Kronofogden har till exempel redan uppmärksammat en stor ökning i hushållens elskulder och det är bara en tidsfråga innan en liknande utveckling sker med hyresskulder, särskilt om hyresvärdarna får igenom sina krav på höga hyreshöjningar. Även stadens egna allmännyttiga bostadsbolag kräver en höjning på 8,7 procent.
Dessa är kostnader som försörjningsstödsenheter inte sällan behöver till ta ställning för att motverka elavstängningar och vräkningar, och som troligtvis kommer att öka kraftigt nästa år.

Styret menar att en del av minskningen kan förklaras med mål om att fler ska få jobb.
För många som nu söker försörjningsstöd är det ingen enkel fråga om att bara hitta ett jobb, utan det är ett mycket större behov av stöd och insatser som gäller i första hand. Men efter decennier av nedskärningar i vården och psykiatrin, nedmonteringen av Arbetsförmedlingen och inte minst urholkningen av sjukförsäkringen är det kommunernas socialtjänster som har fått täcka upp – men utan de resurser som krävts.
Hur detta ska fungera under det rödgröna styret kvarstår att se då det inte kommer några stora tillskott till stadsdelarnas budgetar eller till att förbättra den redan svåra arbetssituationen för de som arbetar inom socialtjänsten.
Men styrets första budget är än så länge en kalldusch för alla som förväntat sig att styret verkligen skulle ta strid.