av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv
Boken Stöld av Ann-Helén Laestadius är en ömsom tung bok med dess brutala verklighetsskildring av renstölder och hatet mot samer. Berättelsen följer med huvudkaraktären Elsa genom renskötseln och de åtta årstiderna.
Från det att Elsa som barn hittar sin renkalv dödad och hotas till livet av den man som mördat hennes kalv, upp till vuxen ålder då hon själv kämpar mot tjuvjakten, djurplågeriet, rasismen men även sexismen inom det samiska samhället, följer vi henne. Boken är den första vuxenromanen av Laestadius som 2017 fick Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok.
Boken ger en inblick i renskötares svårigheter och liv i modern tid. Laestadius ger en emotionell resa i en ung renskötares uppväxt till vuxenlivet, kantad av renstölder, djurplågeri, hot och hatbrott. Och framför allt att polisen inte utreder brotten, att förundersökningar läggs ner eller att det skylls bort på bristande resurser i norra delen av landet.
Även om det nutida hatet mot samer och framför allt renskötare är huvudtemat kommer det fram så mycket mer. Från Sveriges mörka historia av kolonialism och rasism med nomadskolor, förtryckandet av den samiska kulturen och språket, till alla de följder som det fått i dagens samhällsstämningar och politik.
Plats ges även till renskötares förståelse och alarmerande om klimatförändringarna samt den rädsla som detta ger i spåren av hur renskötseln försvåras på grund av förändrat klimat.
Bokens berättelse och relationer inom och mellan karaktärerna blir än djupare av att den psykiska ohälsan, framför allt bland manliga renskötare, lyfts från det tabu som ligger över såväl det samiska samhället som majoritetssamhället.
Det samiska samhället träder fram genom boken, om än i delar, från den samiska identiteten till kulturen och politiken. Från marknaden i Jokkmokk till domstolsförhandlingarna under Girjasmålet, och från de olika socioekonomiska ställningarna inom och mellan samebyar till slöjden i vardagslivet. Inte minst levande blir det då Laestadius har inslag av samiskt språkbruk, från ord till förklaringar.
Själv slungas jag både djupare i boken samt upplever ett oerhört obehag när jag genom boken känner igen historier från verkligheten. Att Laestadius tagit in research från verkliga fall av renstölder, som det rubriceras som, blir tydligt om en lever i norra delen av landet eller om en följt samiska nyheter.
Makabra fynd av slaktplatser, ihjälplågade renar eller nästan rituellt utplacerade slaktrester är några delar av verkliga händelser jag känner igen från bara de senaste åren. De ger även en inblick i hur sjukt och djupt hatet mot renskötare går.
Utan att själv komma från en renskötarfamilj kan jag känna igen mycket i boken, från byamentaliteten som den ibland kallas. Från åratal av ingrodda konflikter om marker och rasistisk syn på olika rättigheter. Där hatet har fått en sådan plats att det ibland nästan gjort sig en kulturell plats, något som går i arv i generationer, precis som samhällssystemet reproducerar rasism eller sexism i övrigt.
Berättelsen ifrågasätter huruvida brotten mot renskötare handlar om jaktbrott, djurplågeri, mord på djur eller egendomsstöld.
Majoritetssamhällets systematiska rasism skiner igenom hela boken inte minst genom samhällets institutioner där polis och hela rättsväsendet blir den tydligaste pelaren som bär upp rasismen som drabbar renskötare.
Jag ska erkänna att jag sällan läser skönlitterära verk och kanske därför blir extra imponerad, men roman till trots känns Stöld snarare som en nutida samhällsskildring. En skildring av ett parallellsamhälle skapat av såväl gammal som ny kolonialism.
Boken är ett måste för den som är oinsatt eller inte känner igen frågan om rasism gentemot samer.
Författare: Ann-Helén Laestadius
Förlag: Romanus & Selling
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 441
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.