Väljarna rangordnar skolan, sjukvården och vården som de viktigaste valfrågorna, enligt en ny undersökning från Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI). Och i valrörelsens upptakt har de etablerade partierna försökt göra skolan till sin ”profilfråga”.Det gäller inte minst Folkpartiet, som inom loppet av några veckor slagit rekord i reaktionära utspel om skolan. Folkpartiet vill exempelvis förbjuda bärandet av burkor och niqab i skolan och placera föräldrarna i skolan. Och i början av augusti presenterade utbildningsminister Jan Björk- lund (FP) regeringens förslag om att skolk ska skrivas in i terminsbetyget. Får regeringen som den vill ska skolk (olovlig frånvaro) redovisas i betygen samtidigt som den nya skollagen börjar gälla hösten 2011.
Även den S-ledda alliansens utspel om skolan placerar sig på högerkanten.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ha skriftliga omdömen från årskurs ett. De tre partier- na är också eniga om att betyg ska ges från årskurs sju. De rödgröna lovar visserligen att öka lärartätheten, men med brasklappen att ”Insatserna ska vara förenliga med det ekonomiska läget”. Så den påstådda skolsatsningen lär vänta på sig.
Tidigare var Vänsterpartiet motståndare till betyg i skolan, men i den frågan liksom i andra frågor har man lagt sig platt inför Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
För att om möjligt dölja sveket i betygsfrågan föreslog Lars Ohly nyligen att vinstdrivna friskolor borde förbjudas från år 2013. Han lägger förslaget i fast vetskap om att såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet är för vinstdrivna friskolor. Vänsterpartiets krav är att lik- na vid en tom gest.
Vinner de ”rödgröna” valet blir frieskoleeländet kvar.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) vill inte bara stoppa friskolor som gör vinst, utan riva upp hela friskolereformen och stoppa privatiseringarna av vård, skola och omsorg.
RS säger: Riv upp privatiseringarna – stoppa utförsäljningen av allmännyttan. 200 000 nya, offentliga välfärdsjobb.
Friskolorna har utarmat den kommunala skolan. Skattepengar har gått till vinster och lycksökare. Hälften av alla friskolor drivs som bolag.
Friskolor är helt enkelt en lönsam miljardindustri finansierad med skattepengar. ”Bara i Göteborgsregionen finns 25 bolag som driver gymnasier eller grundskolor. De årliga intäkterna uppgår till närmare en miljard och bolagen har tillsammans fler än tu- sen anställda. Verksamheten finansieras genom kommunala bidrag som utbetalas per elev.
Lönsamheten är god. De sammanlagda vinsterna uppgår till över hundra miljoner och bara ett fåtal bolag går back. I snitt har bolagen en lönsamhet som är bättre än hos de flesta börsföretag. Drygt tolv kronor på varje intjänad hundralapp är vinst för ägarna. Det kan till exempel jämföras med telekombolaget Ericsson som gjorde tre kronor per hundralapp i vinst” (Göteborgs-Posten den 30 juni i år).
Lärartätheten är lägre i friskolorna än i kommunala skolor och antalet obehöriga lärare högre. Fler friskolor har inneburit ökad social segregering och större klasskillnader samtidigt som mer betyg följts av att allt fler sållas ut i tidig ålder.
Sverige har aldrig i modern tid varit så långt från en likvärdig skola som nu. En utveckling som högern skyller på den tidigare ”flumskolan” och på eleverna samt deras föräldrar som ”inte känner sitt ansvar” – men finns det något mer ”flummigt” och lögnaktigt än Björklunds svärmerier för kadaverdisciplin, elitskolor och rektionä- ra pekpinnar?
Rättvisepartiet Socialisterna är det enda parti i valet som kräver ett omedelbart stopp för dagens asociala miljardrullning – från det offentliga till det privata.
Vad som krävs för att rusta skolan är en massiv kamp mot skolnedskärningar och plundringen av den kommunala skolan – för fler lärare och elevvårdande personal, mindre klasser och en betygsfri skola.
