Flygbombningar och den markoffensiv som rycker närmare har planerats en längre tid. Israels ledande politiker använder det ensidiga kriget för att försöka ta sig ur sina egna kriser och öka stödet inför valen i februari. Men precis som med kriget mot Libanon kommer det inte att rädda dem.
Bush, och Obama, har vägrat att ställa krav på att Israel stoppar bombningarna. USA-imperialismen använder ju själva samma metoder i Irak och Afghanistan. Även Carl Bildt och de svenska politikerna vädjar till ”båda sidor” och vägrar ställa krav på Israel.
De ledande imperialistiska företrädarna oroas dock med rätta för konsekvenserna i hela Mellanöstern och globalt. Mahmoud Abbas, Mubarak och Arabförbundet fördömer massakern. Med de gjorde inget för att upphäva Israels 18 månader långa svältblockad av Gaza.
Regimen i Egypten utför själv imperialismens önskningar. Mubaraks polis samarbetade genom att gripa och även beskjuta palestinier som försökte ta sig in i Egypten. Mubarak till och med träffade Israels utrikesminister Livni dagen före Israels attack.
Palestinierna har en lång tradition av kamp. Men Hamas raketer kan inte besegra Israels förtryck av palestinierna. De styrande i Israel bryr sig inte om dem som bor i städerna nära Gaza, utom som agrument för sitt krig. Regeringen i Israel försvarar inte vanliga israelers intressen, men utnyttjar deras rädsla.
Varje framsteg i den palestinska kampen historiskt har varit ett resultat av aktiv mobilisering av massorna, särskilt i den första initfadan från 1987. Men tragiskt nog för palestinierna har varken Hamas eller Fatah en strategi för att försvara massorna och stoppa Israels slakt.
Rättvisepartiet Socialisterna och CWI står för ▼
- För ett omedelbart stopp på Israels attacker. För ett omedelbart slut på blockaden.
- För massmobilisering till demonstrationer och protester mot kriget i Mellanöstern och hela världen.
- Inget förtroende för FN och de imperialistiska makterna. Organisera massorna i självförsvar. Massaktioner från palestinier och egyptier för att bryta blockaden och söka stöd från de arbetande massorna internationellt, särskilt i Mellanöstern, inklusive Israel.
- För enad kamp från arbetare och fattiga för att störta de kapitalistiska regeringarna i Israel och arabstaterna. För arbetarregeringar i hela Mellanöstern som kan stoppa våldet genom att lösa alla stridsfrågor i det arbetande folkets intresse och skapa ett samhälle som utgår från folkets behov.
- För ett socialistiskt Palestina och ett socialistiskt Israel som en del i en socialistisk konfederation i Mellanöstern.