Stoppa marknadshyrorna

Debattartikel, undertecknad av bland andra Kristofer Lundberg, 18 april­kommitteens ledningsgrupp; Pamela Möller-Ajani, ordf HGF Norra; Helene Calner, ordf HGF Frölunda; Marie Nordin, ordf HGF Mölndal; Ove Qvicklund, HGF Östra; Christel Rosengren, Ledamot HGF Angered // Publicerad i Offensiv

För en vecka sedan tillsatte S-MP-regeringen den utredning som syftar till införandet av ”friare hyressättning”, ett första konkret steg för införandet av marknadshyra.

Mitt under pågående coronapandemi hoppas de kunna utnyttja situationen med att införa marknadshyra i mediaskuggan av covid-19 och när människors oro och uppmärksamhet har fokus på annat håll. 
Detta sker i en period när tiotusentals hyresgäster förlorar sina jobb i spåren av den ekonomiska kris som stod för dörren och som har påskyndats med coronautbrottet. 
Globalt och nationellt står vi inför en ekonomisk kris av 1930-talsmått, där människors möjligheter att betala dagens hyror begränsas.Då väljer Stefan Löfven och regeringen att överföra ännu mer pengar från människors privata ekonomi till företagens skattkistor. Redan idag ökar antalet hyresgäster som inte har råd att betala hyran. Detta borde följas av tre hyresfria månader, men regeringens svar är istället att genomföra den mest omfattande kontrareform sedan hyresförhandlingarna infördes, vilket kommer att öka hyrorna med över 50 procent. 

Höjda hyror drabbar alla, oavsett om du bor i storstad eller på landsbygd, ytterområde eller innerstad. För landets tre miljoner hyresgäster vore marknadshyror en social och ekonomisk katastrof som kommer att öka segregationen och trångboddheten samt fördjupa fattigdomen och klassklyftorna. 
Förslaget om marknadshyror saknar stöd hos 85 procent av befolkningen. Regeringens utredning om friare hyressättning riktar sig i första hand till nyproduktion, men syftet är att använda januariavtalets punkt 44 som en murbräcka mot hyressättningssystemet som sådant. Det går inte att ha två separata system och på sikt kommer det innebära att landets hyresgäster förlorar rätten till förhandlade hyror och att makten över hyran helt övergår till bostadskapitalet. Förlorarna blir hyresgästerna. 
Det kommer att leda till ökade samhällskostnader med högre utgifter för bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd och social nödhjälp samt öka antalet vräkningar som ett resultat av hyresskulder.
För fastighetsägarna, de kommunala bolagen, privata företagen och riskkapitalet innebär det ökade vinster och nya marknader med stora möjligheter att tjäna pengar. 
Vänsterpartiet klargjorde tidigt för regeringen genom Jonas Sjöstedt att de är beredda att fälla regeringen om de går vidare med marknadshyra, vilket hyresgästkollektivet välkomnar. Nu är det upp till bevis. Regeringen kommer att vilseleda och tala om nationell samling med hänvisning till pandemin. Landets hyresgäster följer noga utvecklingen och hoppas att det inte är tomma tunnor som skramlar. 

Inom Hyresgästföreningen har medlemsbasen visat på stor vilja till att bekämpa regeringens marknadshyra, men hyresgästföreningsbyråkratin har sedan januariavtalet sjösattes varit oförmögna att axla ansvaret och saknar viljan till att verkligen blåsa till strid för att stoppa marknadshyra. De är mer lojala med regeringspartiet S än med landets hyresgäster.
”Den bostadspolitiska stridens epicentrum återfinns på Västkusten. Den kan komma att påverka regeringsmakten”, skrev GT:s ledarsida i februari i år och fortsatte med ”Punkt 44: Det är namnet på den mina som kan bli den rödgröna regeringens slutliga fall”.

För hyresgäster och aktiva i Hyresgästföreningen krävs det nu att kampen organiseras underifrån. Stora protester planeras till den 12 september. Det finns ett skriande behov av en aktiv, kämpande och demokratisk hyresgästförening. I Västra Sverige pågår diskussioner om hur en sådan kan ta form som enar de kämpande skikt som finns inom och utanför Hyresgästföreningen. 
Fokuset är att samordna den lokala kampen nationellt för att stoppa marknadshyra, ombildning och renovräkning, men också för att väcka diskussionen om vilket slags samhälle vi vill ha.

Vi ser ett skriande behov av en framtidsrörelse, med djärva initiativ, som vågar tala om hur bostadsbristen kan byggas bort, var pengarna finns för renoveringar utan hyreshöjningar, som kan peka på att det finns resurser i samhället bara de fördelades annorlunda.
Genom att förstatliga banker, bygg- och bostadsföretag under arbetarnas och hyresgästernas demokratiska kontroll och styre kan vi bygga ett nytt klimatanpassat miljonprogram med bra standard till låga hyror och göra hemmet till en självklar del av välfärden.