foto: Bengt Löfgren / SVT
Eddie Wagerland, sju månader, slogs ihjäl av sin pappa efter att socialtjänsten lade ner sin utredning.
I Sverige har decennier av politisk kamp lett till att vi idag har en ambitiös lagstiftning som ska värna och se till barnens behov. Barnperspektivet, att insatser alltid i första hand ska se till barnets bästa, är ledord. Men i säsongsstarten av SVT:s Uppdrag granskning (UG), ”För barnens bästa”, visades på stora brister i socialtjänstens tillämpning av lagen.
En undfallenhet och kompetensbrist i myndighetens ansvar att skydda försvarslösa barn som riskerar fara illa eller till och med skadas till döds påvisas.
UG:s granskning har sett att socialtjänsten årligen i hundratals fall, där de haft kännedom om att missförhållanden och varningar funnits, har brustit i sitt barnskydd. Programmet berättar sedan om tre olika typer av av misslyckade insatser för tre olika barn.
När Tina, idag 18 år, och hennes storasyster berättade för personal på sin skola att deras mamma regelbundet slog dem fick de rådet att gå hem och tala om för mamma att i Sverige får man inte slå barn. Allt blev då bara värre. Så småningom nådde barnens rop på hjälp socialtjänsten som startade en utredning, men nöjde sig med att prata med mamman. Barnen som hade slagit larm och sökte hjälp lämnades ohörda. Efter nya blåmärken dömdes mamman till två års fängelse för barnmisshandel och barnen placerades i familjehem.
– Varför pratade ni inte med oss utsatta? frågar Tina när hon får konfrontera en ansvarig socialchef.
Socialchefen svarar att de gjorde en missbedömning, att det är tragiskt och att de idag skulle ha pratat med barnen. En ledsen Tina har ingen förståelse för hur de kunde missa i den omfattningen och kan inte köpa socialens förklaringar.
I ”Alicias” fall uppges socialtjänsten tvärtom ha missbrukat sin makt och ingripit för mycket.
Mot hennes och mammas vilja placerades hon i familjehem under en stor konflikt där föräldrarna bråkade om hur de skulle hantera dotterns aspergerproblematik. Socialtjänsten höll sedan benhårt på att begränsa kontakten mellan mor och dotter. Efter flera år av nederlag i rättsliga processer vann Alicias mamma och Alicia fick flytta hem igen.
Alicia säger i programmet att hon idag ”lever väl så nära vad man kan kalla ett normalt liv,” men tycker att hon inte skulle behövt gå igenom det hon gjort.
Eddie Wagerlands liv blev bara sju månader långt innan han misshandlades till döds av sin egen pappa. Innan detta tragiska slut fanns många varningstecken. Några veckor efter hemkomsten från BB hade Eddie plötsligt en sprucken överläpp sedan pappa varit ensam med honom. Ett hembesök från BVC avbokades av familjen.
Några månader senare kommer Eddie in på sjukhus där vården konstaterar att han har ett brutet lårben. En ortopedläkare säger att detta bara kan ha orsakats av yttre våld. Socialtjänsten polisanmäler då pappan som under polisutredningen inte får finnas i Eddies närhet. Barnets skydd säkras upp.
Socialtjänsten gör ett hembesök där föräldrarna svarar bra på barnets alla signaler, vilket får dem att efter denna enda kontakt besluta sig för att utesluta barnmisshandel från någon av dessa föräldrar. När polisutredningen inte leder till åtal lägger även socialtjänsten ned sin utredning och pappan får åter ta hand om Eddie. Sju veckor senare när Eddies pappa är ensam med honom skadar han sin pojke i huvudet med dödlig utgång. Han ringer Eddies mamma och säger att Eddie slutat andas. Pappan döms senare mot sitt nekande till fängelse för att ha orsakat Eddies död.
Enligt Lex Sarah i socialtjänstlagen är socialtjänsten skyldig att själva utreda missförhållanden i sin verksamhet. De allvarliga ska rapporteras till tillsynsmyndigheten IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som granskar utredningarna. Syftet är att åtgärda misstag för att undvika att de upprepas.
Socialtjänsten i Götene kommun har inte Lex Sarah-utrett sin egen hantering av ärendet Eddie, ej heller Lex Sarah-rapporterat till tillsynsmyndigheten IVO. Av landets 290 kommuner har var sjätte aldrig Lex Sarah-rapporterat till IVO sedan myndighetens tillkomst 2013.
Efter att ha fått tillgång till alla 324 utredningar (med 994 barn) som gjordes 2016-2018 kan UG samtidigt se att 150 barn farit illa där socialtjänsten haft kännedom, men inte agerat i tid. De kan också se mönster och återkommande problem. I 68 av fallen uppges orsaken till misslyckandena ha varit resursbrist och i hela 170 fall brist på kompetens och rutiner.
Maria Eriksson, professor i socialt arbete, förklarar i programmet:
– Det är en stor personalomsättning i socialtjänsten. De mest erfarna har inte lång erfarenhet i yrket. Samtidigt ställs de inför väldigt komplexa ärenden samtidigt som arbetsbelastningen är väldigt hög. De har många ärenden att hålla reda på. Dessutom är många nya och stödet i arbetsgruppen fungerar inte.
Margaretha Winberg, regeringens utredare av barnskyddet, är illa berörd av UG:s reportage och säger i slutet av programmet att Sverige har en stark lagtext, men att det är i tillämpningen det brister. Hon vill skriva in FN:s barnkonvention i socialtjänstlagen och stärka barnskyddet i lagtexten där bland annat barnet ska kunna höras utan föräldrarnas medverkan. Winberg ser också att det är nödvändigt att höja samhällets och socialsekreterarnas kompetens samt att satsa på och säkerställa att uppföljning av alla sociala insatser görs där barn är inblandade.
UG fortsätter granska socialtjänsten även i veckans avsnitt.
