Storbritannien mot recession och masskamp

av Socialist Alternative, ISA i England, Wales & Skottland // Artikel i Offensiv

Sunaks anspråk på att vara en säker hand i den nuvarande ekonomiska krisen kommer att falla sönder under en långvarig nedgång. Detta kommer i sin tur att förvärra splittringen inom Torypartiet och göra detta till en regering i ständig kris.

Nyligen skrev Financial Times en förödande ledare om Torypartiets tillstånd:
”Torypartiet har visat sig vara odugligt, splittrat av fraktionalism, föraktfullt mot rättsstatsprincipen och uttömt på trovärdiga ekonomiska idéer. Det enda som förenar konservativa parlamentsledamöter är rädslan för ett nyval. Det är en välgrundad oro med tanke på att den skada som de två senaste regeringarna har orsakat visar sig tydligt i opinionsmätningarna. Men de konservativa bör inte tillåtas fortsätta utan ett nytt mandat från väljarna. Det är det brittiska folket, inte parlamentsledamöter eller de 170 000 medlemmarna i det konservativa partiet, som nu måste välja sin politiska framtid.”
Detta uttalande från Financial Times sammanfattar den förtvivlan de för närvarande känner inför framtiden. Utöver de problem som lyfts fram i artikeln speglar detta deras oro för den brittiska ekonomin. Tillväxten i Storbritannien har nu börjat gå bakåt. I slutet av 2022 kommer landet officiellt att befinna sig i en recession (som i verkligheten redan har börjat).
Debatten inom näringslivet handlar nu om huruvida detta kommer att bli en djup eller ytlig recession. Flera indikatorer pekar tydligt mot den förstnämnda, inte minst att regeringen och Bank of England (brittiska centralbanken; svenska motsvarigheten är Riksbanken) inte verkar vara på humör för att ingripa stort för att stötta ekonomin, vilket var fallet i den recession som utlöstes av pandemin.
Bank of England har gått från en era av ”lätta pengar” med sitt enormt generösa program för ”kvantitativa lättnader” till en ny era av ”kvantitativ åtstramning”. Detta innebär högre räntor, nedskärningar i utgifterna och höjda skatter, vilket i praktiken innebär att efterfrågan stryps.
De flesta kapitalistiska ekonomer har till och med föreslagit att vi behöver en period av stigande arbetslöshet för att få ner inflationen! Finansminister Jeremy Hunts budgetplan om att höja skatterna och förlänga en ganska svag skatt på energibolag kommer inte att ge tillbaka de 30 miljarder pund som gick förlorade under Truss’ katastrofala 47 dagar vid makten.

Inflationen fortsätter ändå att vara högre än lönerna och ligger på 11,1 procent (KPI), men livsmedelsinflationen är ännu högre och ligger på drygt 13 procent. Energiräkningarna har skjutit i höjden till i genomsnitt 35 000 kronor per år, trots att de subventioneras av regeringen fram till maj 2023.
Energibolagen förutspår att priserna kan fördubblas igen i april nästa år, samtidigt som de tar bort subventionerna. Tjänstemännen ”krigsspelar” nu med möjligheten av veckolånga strömavbrott i vinter.
Bubblorna inom private equity (PE-fonder), fastigheter, riskkapital och kryptovalutor har spruckit, vilket tyder på att en finanskris är nära förestående. Teknikjättar som Facebook och Twitter rapporterar nu enorma förluster. Huspriserna har börjat sjunka eftersom ”marknaden” förutser konsekvenserna av en fullskalig recession, men hyrorna har aldrig varit högre!
Den genomsnittliga månadshyran i Storbritannien ligger nu på nära 15 000 kronor, men i London är den nära 30 000 kronor! Under det senaste året har hyrorna stigit med 20 procent.

NHS England (den statliga organisation som ansvarar för den offentliga sjukvården) har mer än 7 miljoner människor på sina väntelistor och personalbristen uppgår nu till 10 procent av arbetsstyrkan. Jeremy Hunt har tvingats medge att NHS står inför en närapå kollaps i vinter, med en kombination av influensa, covid, växande väntelistor och personalbrist som tillsammans skapar en perfekt storm.
Personalbristen inom socialvården är ännu värre, med 175 000 lediga platser som inte har tillsatts. Kommunerna säger att de behöver ytterligare 2,4 miljarder pund (strax över 30 miljarder kronor) för att upprätthålla lokala offentliga tjänster. Hunts senaste budget kommer inte att göra mycket för att täppa till dessa brister.
Små och medelstora företag känner också av den pressade situationen och kräver mer hjälp från regeringen. Inom hotell- och restaurangbranschen kan upp till en tredjedel av pubarna gå i konkurs i slutet av vintern. Småföretag klagar över att de pressas av inflationen och minskad efterfrågan från konsumenterna.
Dessa traditionella Toryväljare ser med fasa på utsikterna till ytterligare räntehöjningar och växande arbetslöshet. Den brittiska ekonomin har byggts upp kring den finansiella tjänstesektorn, hotell- och restaurangbranschen och aktiemarknaden. Investeringar och produktivitet har lidit då storföretagen har flyttat sina vinster till aktier och andelar där de har fått större avkastning.
Denna misslyckade ekonomiska modell, som Margaret Thatcher var pionjär med, ligger nu i spillror. Det är inte konstigt att Storbritannien nu beskrivs som ”Europas sjuke man”.

Miljontals arbetare förbereder sig för vad som kommer att bli en andra och mycket större strejkvåg.

Den nya kurs som Hunt och Sunak nu följer är en skattekonservatism som är ett eko av Osbornes tioåriga åtstramningspolitik efter kraschen 2008-2009. De påstår att de vill hålla tillbaka de offentliga utgifterna och ”leva inom våra tillgångar”. Men det här är inte 2008! Tidigare omgångar av åtstramningar har lamslagit den offentliga sektorn, ökat klyftorna och lett till den största minskningen av levnadsstandarden sedan man började registrera den.
Att införa nedskärningar mitt i en lågkonjunktur kommer att förvärra situationen. Sunaks anspråk på att vara ett par säkra händer i den nuvarande ekonomiska krisen kommer att falla sönder under effekterna av en långvarig nedgång. Detta kommer i sin tur att förvärra splittringen inom Torypartiet och göra detta till en regering i ständig kris.

För arbetarklassen har vi nu inget annat val än att göra motstånd. Miljontals arbetare förbereder sig för vad som kommer att bli en andra och mycket större strejkvåg, efter höstens strejker för järnvägs-, post- och hamnarbetare.
För första gången i Kungliga Sjuksköterskeuniversitetets historia finns det nu ett förkrossande mandat för strejk inom NHS. Alla andra fackföreningar inom hälso- och sjukvården gör samma sak och talar om att samordna sina åtgärder. I januari 2023 kan vi se nästan alla anställda i NHS gå ut i strejk.
Detta inkluderar allmänläkare och underläkare som också håller på att rösta. NHS har aldrig tidigare sett en sådan omfattning av arbetares motstånd i sin historia.
Inom utbildningssektorn är det samma sak. Alla fackföreningar inom utbildningssektorn, förutom Unison som har accepterat en löneöverenskommelse för stödpersonalen, håller på att rösta om åtgärder. De kommer att ansluta sig till universitets- och högskolelärare som också har röstat för åtgärder och som redan har inlett strejker. Tjänstemän, brandmän och ambulansförare förbereder sig nu också för stridsåtgärder.
Post- och järnvägsanställda har strejkat sedan sensommaren och fortsätter sitt pågående åtgärdsprogram.
Dessa anställda inom den privata sektorn kommer att bli starkt uppmuntrade av den annalkande andra vågen av främst anställda inom den offentliga sektorn.

De kommande månaderna kommer att vara avgörande för hela fackföreningsrörelsen. De kan leda till att regeringen fullständigt destabiliseras och att den faller. Som arbetare har vi ett brådskande behov av löneökningar för att hålla jämna steg med inflationen och levnadskostnadskrisen. En viktig kollisionskurs är nu utstakad mellan arbetarklassen och denna hatade Toryregering. Äntligen vänder det på steken och Tories är på fallrepet.
Socialist Alternative står i full solidaritet med alla strejkande. Detta är strider som kan och måste vinnas. För att göra det krävs en tydlig kampstrategi som kanske till en början måste komma underifrån, när arbetarna organiserar sig för att stödja varandras aktioner.
Detta kan överföras till de nationella ledningarna för att kräva att åtgärderna organiseras, samordnas och trappas upp. Uppmaningen till generalstrejk ökar inte bara här, utan även i Belgien, Frankrike, Grekland och i hela Europa. Arbetarklassen går på offensiven, men i Storbritannien kommer allmänna aktioner och samordning att vara det snabbaste sättet att säkra lönerättvisa för alla och störta Tories.

SOCIALIST ALTERNATIVE SÄGER:
• Organisera, samordna och trappa upp den fackliga aktionen. Upprätta en generalstrejk för att driva ut Torypartiet!
• Lönerättvisa för alla! Vi behöver indexreglerade löne- och bidragshöjningar som är kopplade till levnadskostnaderna.
• Ingen återgång till åtstramningar! Bekämpa alla nedskärningar!
• Sparka ut Tories nu! För ett omedelbart allmänt val på grundval av arbetarnas kamp.