STORBRITANNIEN: Starmer attackerar funktionsnedsatta för att betala den militära upprustningen

Av Socialist Alternative (ISA i England, Wales och Skottland) // Artikel i Offensiv

Åtstramningarna är tillbaka med besked. Om det fanns några tvivel om karaktären hos Storbritanniens socialdemokratiska Labourregering så gör de senaste nedskärningarna saker och ting kristallklara. Hela 5 miljarder pund (cirka 65 miljarder kronor) tas från de fattiga och utsatta. Bakom de drastiska nedskärningarna står den militära upprustningen.

De nedskärningar i välfärden som Liz Kendall, minister för arbets- och pensionsfrågor, tillkännagav den 18 mars är enorma. De riktar sig mot sjuka och funktionshindrade på ett sätt som inte ens den tidigare högerregeringen vågade genomföra. Förändringarna kommer att stänga hundratusentals människor ute från att få tillgång till livlinan Personal Independence Payments (ekonomiskt stöd till funktionshindrade). Bidrag och stöd från Universal Credit (universal credit, ett bidragssystem) kommer att skäras ned, och unga människor kan stängas ute från delar av sjukförsäkringen.

Starmers regering kommer att gå till historien för två saker: åtstramningar och militarism. Attackerna på funktionshindrade är bara början på de attacker som väntar. Alla departement har enligt uppgift uppmanats att genomföra nedskärningar på 11 procent inför finansministerns Rachel Reeves vårtal. Samtidigt, trots att Reeves budgetregler förmodligen är ”järnhårda” när det gäller sociala utgifter, blir det ett fortsatt miljardregn över militären.

Det är dystert signifikativt att nedskärningarna sammanfaller med återupptagandet av den israeliska regimens folkmordsslakt i Gaza. Starmer har backat upp Netanyahus regering till det yttersta.

Det finns nästan inget motstånd mot regeringens åtgärder i parlamentet, med undantag för några få principfasta vänsterparlamentariker som Jeremy Corbyn och Diane Abbott. Men dessa parlamentsledamöter är fortfarande inte organiserade i en enda parlamentsgrupp, än mindre ett sammanhängande parti. En del är kvar i Labour, en del försöker återinträda i partiet och en del, som Corbyn, sitter som oberoende.

För närvarande finns det ingen politisk organisation för arbetarklassen som kan ge röst åt ett program som är emot åtstramningar, mot krig och för arbetarklassen. Detta understryker hur angeläget det är att ett nytt vänsterparti, som är rotat i arbetarklassens kamp, lanseras så snart som möjligt, något som nu diskuteras brett inom arbetarrörelsen.

Det står alltmer klart att om inte en ny attraktionskraft skapas på vänsterkanten kommer det att vara Farage och hans högerextrema Reform Party som skördar frukterna av den ilska och förtvivlan som Starmers nedskärningar oundvikligen kommer att skapa.

Strejkvågen 2023 visade arbetarnas kollektiva styrka. Fackföreningarna bör omedelbart reagera på denna nya omgång av attacker mot arbetarklassen genom att kalla till en massiv landsomfattande demonstration. Corbyn och andra framstående vänsterledamöter i parlamentet bör lägga sin tyngd bakom en sådan demonstrationen och koppla den till en plan för att starta ett nytt parti.

Ett nytt vänsterparti skulle kunna samla olika kampanjer och kamper och tillhandahålla ett demokratiskt forum för att diskutera vägen framåt. Vi anser att det bör anta ett socialistiskt program – som pekar mot offentligt ägande och demokratisk ekonomisk planering som ett alternativ till kapitalismens kaos.