av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv
”Jag hade väntat mig runt 100 personer.” Det säger Jenny Persson, en av arrangörerna bakom demonstrationen tisdag den 27 november mot planerna på en vanadingruva i jämtländska Oviken. Det kom inte 100, det kom uppåt 400. Det är inte illa för en ort där det bara bor uppåt 1 500 invånare.
Det var extra imponerande då det var ett väder som inte inbjöd till utomhusaktiviteter. Det var runt minus 5 och blåste som det bara kan på södra sidan Storsjön, det vill säga isande kallt. Dessutom var det snödrev. En kvinna jag pratade med kom från Hallen, några mil längre västerut. Hon oroade sig för hemresan då resan till Oviken var svår, med spårig väg som delvis hade drivit igen. Detta visar på engagemanget mot gruvplanerna.
Bolaget bakom planerna, det australiensiska Aura Energy, lockar med 350 jobb åtminstone 27 år framåt. Det imponerar inte på lokalbefolkningen. De oroar sig för vad som händer vid en olycka. Vad händer med Storsjön, vattentäkt för halva Jämtlands befolkning?
Torsdagen den 30 november publicerades i Länstidningen Östersund en debattartikel av ledande kommunpolitiker (inklusive en del kommunalråd) i de fyra kommuner som berörs. Artikeln avslutas med: ”Alla planer på storskalig exploatering av alunskiffer invid Storsjön är otänkbar.”
Enligt författaren Arne Müller som har satt sig in i gruvbrytningen är brytning av alunskiffer speciellt problematisk. Vanadinet ligger inbäddat i alunskiffer. En brytning kommer att föra med sig enorma mängder restprodukter som innehåller diverse miljöskadliga ämnen.
Demonstrationen ägde rum mellan två samrådsmöten som bolaget hade inbjudit till. På mötena tecknade man en rosig bild av gruvdriften och efterbearbetningen. Inga problem i sikte. Under de två mötena, som fyllde lokalen, var det ingen som uttalade sig positivt om planerna.
Bolagets vd, David Woodall, påpekade att det ska göras en miljöprövning. Känslan i bygden är trots det negativ. Trots all försäkran om hur miljösäker brytningen är känner sig folk inte lugnade. Man vet att en olycka kan hända, och då kan mängder av miljöfarligt vatten läcka ut i Storsjön med de konsekvenser det får för vattenförsörjningen.
– Jag förstår att ni känner er trygga. Men hur ska vi, som faktiskt bor här, kunna göra det?, frågade sig Ida Asp, en av gruvmotståndarna.
Rädslan för en olycka, likt den i finska Talvivaara, finns där.
Jag frågade Jenny Persson hur de har tänkt sig att gå vidare. Hon svarade att de tänker skicka in massor av yttranden inför bolagets ansökan om bearbetningskoncession. Yttrandena ska vara inne den 17 december. Sedan får vi se.
Ovikenborna litar inte på Aura Energys konsulter, som visade en rosig bild av gruvbrytningen. Oron för utsläpp försvinner inte bara för att en välbetald konsult bosatt någon annanstans säger att det inte är någon fara.
Den stora uppslutningen är något som beslutsfattarna måste ha i åtanke. Folk är oroliga. Ovikenborna är inga bakåtsträvare. De vill se en säker framtid, med jobb även efter 27 år.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.