Strejkvarsel x3

När industriavtalet slöts utan minsta kamp eller konflikt såg avtalsrörelsen mörk ut. Flera fackförbund slöt liknande dåliga avtal direkt efter att industriavtalet blev klart och märket satts. Men nu har ett antal strejkvarsel kommit, där kravet på arbetstidsförkortning är centralt. Sveriges ingenjörer säger att ”den här gången tänker vi inte ge oss”.

Av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv

Sveriges ingenjörer varslar om strejk på flera olika företag, med krav på en arbetstidsförkortning, att deltidsanställda ska få övertidsersättning istället för mertidsersättning, samt löneökningar enligt märket. De kraven följer industriavtalet, som innebär en arbetstidsförkortning på en hel dag per år.

Avsättningen till arbetstidsförkortningen på 0,5 procent tas dock från märkets 6,4 procent. Det ger ett löneutrymme på 2,9 procent i år, och 3 procent för nästa år.

Under helgen kom det strejkvarsel från Unionen och Journalistförbundet, som berör anställda på SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Kraven handlar om en bättre arbetsmiljö med mindre stress, samt även om övertidsersättning till deltidsanställda. Strejkens första etapp träder i kraft på SVT Stockholm den 25 april.

Den 9 april varslade Unionen och Sveriges ingenjörer om strejk på flera olika företag, däribland utbildningsbolagen Academedia Support och Handelshögskolan i Stockholm Executive Education. Varslet kom efter att arbetsgivarorganisationen Almega avvisat fackens krav i linje med industrins märke på 6,4 procent på två år. Samma dag kom strejkvarsel mot besiktningsföretagen Opus Bilprovning och Carspect. Strejken på dessa företag träder i kraft den 23 april klockan 05.00 om inget avtal tecknas innan dess.

Dessa varsel handlar om löneökningar enligt märket, övertidsersättning för deltidsanställda och en arbetstidsförkortning. Almega har sagt nej till allt detta under förhandlingarna, och det ledde till strejkvarslet. Om varslet säger Almega att det är oansvarigt av facken. Men tvärtom borde facken ställa mycket högre krav när de ändå varslar om strejk.

Märkets 6,4 procent på två år är ingen reallöneökning, utan ligger alldeles för lågt. 6,4 procent på ett år hade varit mer godtagbart, men fortfarande för lågt för att nå upp till en reallöneökning.

Industrins märke hamnar på 3,6 procent i år och 3 procent nästa år. För låginkomsttagare räcker det inte ens för att täcka upp för hyreshöjningar och matprisökningar, utan man går back ändå. Trots det har låginkomsttagares fackförbund gått med på kollektivavtal enligt märket, utan kamp. Det gäller bland annat Kommunal och Handels, som var några av de första att teckna kollektivavtal efter industrifacken. Deras medlemmar får en löneökning på omkring 1 000 kronor i år och 915 kronor nästa år.

LO-facken har gett upp kampen för en arbetstidsförkortning, på grund av LO-utredningen om frågan som pågår till den 15 maj och som har lett till att facken inte vill ta upp frågan. Det var med största sannolikhet avsiktligt. Men att Sveriges ingenjörer, Unionen och Journalistförbundet tar upp frågan och varslar om strejk är viktigt. Förra året strejkade Vårdförbundet om frågan och kampen behöver tas ännu längre.

Både arbetstidsförkortning och högre löner är avgörande frågor i årets avtalsrörelse, och det krävs mer kamp för att uppnå verkliga förbättringar. Att varsla om strejk är jättebra, men då måste man också ställa höga krav. Märket är ingen seger – det krävs verkliga löneökningar för att ta tillbaka det vi har förlorat under pandemin och inflationen.