Stress & oro gör unga sjuka

av Samuel Kostov // Artikel i Offensiv

Andelen barn som upplever psykosomatiska symtom, alltså psykiska (inklusive ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter) och somatiska (yrsel, värk och smärta), har fördubblats sedan 1980-talet. 

År 2017 fick 48 500 barn olika psykiatriska diagnoser, med ADHD, depression och ångestsyndrom som de vanligaste (Folkhälsomyndigheten, Statistik om psykisk hälsa bland barn och unga, 2019-12-09, 2020-09-27). Anledningarna till detta är många, men bland de största enligt Folkhälsomyndigheten är stressen kopplad till skolan. 
De hävdar att ”Kommunaliseringen, friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem” samt ökade krav att prestera i skolan som dessa förändringar har lett till har skapat inåtvända psykiska problem eller en ond spiral av till exempel oro eller nedstämdhet som sedan förvärras än mer av miljön.

Ett ytterligare problem för unga, särskilt de i senare tonåren, är osäkerheten som dagens arbets- och bostadsmarknad leder till. I en intervju med Lag&Avtal säger Theo Bodin från Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet att utbytbarhet, årsinkomst och maktlöshet på arbetsplatsen alla bidrar till otrygghet som negativt påverkar hälsan (Vene, Elisabeth, Otrygg anställning ger hälsoproblem, Lag&Avtal, 2016-08-25).
Dessa saker förvärras av de långa väntetiderna till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Akuta fall behandlas snabbt och smidigt, men att få tid i mindre akuta fall kan ta länge tid. Just nu ska unga få ett första besök inom 30 dagar efter kontakten med BUP, men flera län lyckas inte med detta. Stockholm ligger relativt bra till, med 89 procent av fallen som behandlas inom 30-dagarsmålet, men de flesta län når inte dit. 
I Sörmland får till exempel bara 21 procent hjälp inom 30-dagarsmålet. Snittet i juli 2020 var 64 procent. Detta betyder alltså att 36 procent av unga behövde vänta längre än en månad för att få den hjälp de behöver (Sveriges Kommuner och Regioner, Barn- och ungdomspsykiatri, per månad, 2020-09-27).

Fredrik Lennartsson, avdelningschefen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, säger följande: 
– Väntetiderna till BUP är för långa och det är inte hållbart för alla de som är i behov av vård och stöd. Vården tar emot allt fler barn och unga idag, men behoven ökar tyvärr ännu snabbare (Sveriges Kommuner och Regioner, Långa väntetider till BUP men kortare operationsköer, 2020-09-27).
I år beslutades en överenskommelse på 2 896 miljoner kronor för ökad tillgänglighet i vården, men som Lennartson säger ökar behoven snabbare än tillgången på vård. 
Det krävs ett större satsning på förebyggandet av psykiska besvär genom reformering av hela utbildningssystemet, minskad betygshets och stöd till elever med särskilda behov, samt en satsning på trygga och säkra arbeten för unga och förstahandskontrakt med rimliga hyror. 
Det är så vi verkligen kan bekämpa den växande psykiska ohälsan bland unga.