Sundsvall: Nytt stålbad hotar för skolor och förskolor

av Stefan Lundqvist // Artikel i Offensiv

Sundsvall hösten 2022. Kommunens skolpolitiker hade blundat, satt fingertopparna i öronen och lagt fram nedskärningskrav på hela 112 miljoner kronor. Lärarna protesterade och reste motstånd i ”På våra bara knän”, ett nätverk där de båda lärarfacken och Kommunal organiserade kamp för att stoppa ”besparingarna”. Flera demonstrationer, namnlistor och uppvaktningar satte en opinion av lärare och föräldrar i rörelse. Argumenten mot nedskärningar på barn och skolpersonal fyllde insändarsidorna och satte hård press på de förtroendevalda.
Och kampen lönade sig. ”Sparplanen” klubbades visserligen igenom, men de ursprungliga 112 miljonerna blev till 65 miljoner kronor sedan ekonomerna som det heter ”djupdykt” i sina siffror och hittat 47 miljoner. Kampen vann en stor delseger med andra ord. Nu krävs det nya stora mobiliseringar för att stoppa de nya drakoniska nedskärningarna.

En av de drivande organisatörerna och aktivisterna i ”På våra bara knän” 2022 var den fackligt aktiva grundskolläraren Therese Lindberg från Skönsmons skola, som kommenterade den kvarvarande sparplanen med att kampen för den kommunala skolan i Sundsvall måste fortsätta:
– Vi kan inte springa fortare och spara mer för att miljoner ska kunna delas ut till friskolebolagen. Ni måste backa mer på besparingarna än vad ni gjort!
Två år senare krävs den kommunala grundskolan i Sundsvall på nya nedskärningar. Många elever har flyttat över till friskolor och med dem även deras skolpeng. Rektorerna på de drabbade kommunala skolorna har därför fått nya sparkrav på sina bord. 20 miljoner kronor ska bort på grundskolan och 12 miljoner från förskolan. På ett mittuppslag i Sundsvalls Tidning (ST) nyligen vittnade fyra grundskollärare – däribland Therese Lindberg, nu på Stöde skola – om den verklighet som de och deras elever lever i.

ST beskriver en grupp erfarna, engagerade lärare som älskar sitt jobb och hur det brinner till i konferensrummet när de kommande sparkraven kommer på tal. De kräver ett stopp på ytterligare sparkrav.
– Vi kan inte skruva på något mer nu. Fördelningsprinciperna måste ändras. Vi måste få behålla pengarna. Vi kan inte anpassa skolan efter en ny kostym varje år, säger Therese.
Frustrationen är stor över de redan knappa resurserna som orsakar en ständigt ryckig planering. Ljustadalens skola är den skola som hotas värst av personaluppsägningar. För ST ger Christer Andersson ett konkret exempel på ett dilemma som han ställs inför när det sparas på personal:
– När vi hade fler personal hade vi möjlighet att stoppa korridorspringarna, men idag måste jag överväga med mig själv om jag ska lämna 18 elever för att se till att inte en elev gör något tokigt. Så var det inte förr.
Lärarna svarar ST att det är barn som inte klarar av att vistas i röriga miljöer som far mest illa idag, då skolan inte har resurser till att anpassa bort röriga klass- och korridorsituationer.

Kommunen har 26 grundskolor. 16 av dem förlorar elever och pengar med dem. Rektorer som ST har pratat med varslar om att det kommer att bli färre lärare, elevassistenter och barnskötare.
Så varför förlorar din skola i Ljustadalen elever, frågar ST Christer Andersson:
– Det beror på miljön och att det varit rörigt, men det är ett ekonomiskt problem som handlar om resurser. Barnen som har medvetna föräldrar flyttar till andra skolor.

Sundsvall var 2022 en av de kommuner i landet som satsade minst på grundskolan i relation skolpeng per elev. Therese Lindberg säger till ST att:
– Genom elevpengen får vi inte resurserna vi behöver. Vi får ta ett allt större ansvar för barn med särskilda behov. Nedskärningarna löser inga problem, de bara förstör skolan. Samtidigt som friskolorna lockar med status och stabilitet tvingas vi skära ner. Det ger inget tryggt intryck.
Therese, Christer, Bo Schefström och Catrin Bertlin är trots allt besjälade av att försvara den kommunala grundskolan. Catrin från Höglunda skola säger:
– När vi lägger ut anonyma enkäter som barnen svarar på ser vi att de trivs i den kommunala skolan. Majoriteten är definitivt nöjda, men med en annan fördelningspolitik skulle det bli en stabilisering.

Sundsvall är en av de friskoletätaste kommunerna i landet. 29 procent av grundskoleeleverna går i så kallad friskola jämfört med rikssnittet 17 procent. Under de senaste fem åren har de kommunala grundskolorna i Sundsvall förlorat 867 elever, samtidigt som friskolorna har ökat med 554 elever.
Läsåret 2023/2024 har 130 elever bytt till friskola och ännu mer skolpengar har lämnat den kommunala grundskolan till aktieägarnas vinstdrivande friskolor.

”Elevpeng och friskolesystemet måste bort”

Proteststämningen bland er lärare tycks vara på jäsning igen när nya sparkrav på skolorna återigen förs fram?
– Det är tyvärr en helt annan stämning och mer tystnad, värk i axlar och tryck över bröstet nu uppfattar jag det som.

Vad kan lärare, skolpersonal, elever och föräldrar göra för att stoppa de nya sparkraven?
– Det finns en försiktighet och lite av en bedräglighet kan jag tycka, när rektorer inte talar klarspråk gentemot föräldrarna, exempelvis vill man inte berätta att deras barn blir utan sin resurs. Men föräldrar bör få veta då de har chans att flytta in till stan och ställa barnet i kö på friskola, för vilken vettig förälder vill ha sitt barn på en skola med 30 sjuåringar i en klass? Jag är ironisk, men jag vet inte vad vi mer ska förklara för politikerna för att de ska ta andra beslut, för att de ska ta bort grogrunden som dränerar; elevpeng och friskolesystemet.

Du säger i ST-artikeln att systemet måste förändras. Vad menar du med det, och vad skulle era krav kunna vara idag?
• Statligt huvudmannaskap.
• Ta bort elevpeng och ersätt med klasspeng.
• Ta bort alla möjligheter till vinster.
• Alla skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen.
• Ta bort alla specialregler som tillåter friskolor att inte anställa behöriga lärare.
• Alla skolformer ska ha utbudsansvar.
• Förvarna friskolorna att om fem år kommer systemet skrotas och friskolor med stiftelser, religiösa samfund eller aktiebolag bakom sig kommer tas över av staten.