Johan Hakelius är i sin krönika om mig (”Arbetarhjälten som skrek och hotade”, Aftonbladet 16 juni) tydlig i att fackföreningar ska inte vara ett verktyg för medlemmar. Facket ska vara ett verktyg för etablissemanget och den politik som attackerar välfärdssamhället.Han anklagar mig för att ha en dold politisk agenda. Vi såg hur några ministrar i den nybildade borgerliga alliansregeringen snabbt fick avgå. Vilka visste att dessa åsiktsmaskiner i media, innan de var utsedda, var moderater?
Vad och vilka representerar Johan Hakelius själv? Han har själv (liksom hans fru) extremt mycket mediautrymme för att sprida sina unkna högeridééer. Ni och de ovan beskrivna är så vitt jag förstår politiska kompisar med de journalister som verkade i “Union busting” företaget Medial Kommunikation, där många om inte alla har sina rötter i det extremt nyliberala Timbro. Medial Kommunikation var köpta av Connex/Veolia för att lägga upp strategin för att sparka mig som facklig företrädare och få bort fokus från att det handlade om allvarliga arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor i tunnelbanan.
Från början handlade Connex anklagelser mot mig om illojalitet och överskridande av kritikrätt. Understödd av liknande utspel från SL:s VD Jangälv kallade Connex VD Pelle Svensson Seko klubb 119:s kritik av säkerheten I tunnelbanan, som det var min uppgift att ta strid för, “en politisk kampanj som inte hör hemma på en avreglerad marknad”. All skit som Connex kastade mot mig som person var plan B. Plan B lyckades. Plan A blev inte ens berörd av AD.
Jag har alltid varit öppen med mitt politiska engagemang. Jag har ofta varit attackerad av de mest partitrogna socialdemokraterna i fackföreningsrörelsen, men stödet för dem har minskat i takt med att SAP gått mer och mer till höger och därmed närmat sig Hakelius. Jag och andra i vänstern har aktivt försvarat det som svensk fackföreningsrörelse kämpat för och uppnått genom historien, därmed ökar inflytandet för vänstern i facket när SAP-representanterna sviker.
För Hakelius är frågan “har du varit eller har du någonsin varit…” trotskist? Vad som inte bekymrar Hakeluis är att i den politiskt tillsatta AD-domstolen finns det garanterat inga “arbetarhjältar” bland ledamöterna, utan politiska motståndare till dem som vill se mer kämpande och demokratiska fack. AD har i målet mot Connex använt en bevisvärdering som automatiskt fäster störst tilltro till arbetsgivarrepresentanterna och dess underentreprenörer där ord står mot ord. Därmed anser man deras påståenden vara bevisade. Fackliga förtroendevaldas vittnesmål refereras inte ens var för sig utan klumpas ihop och avfärdas kollektivt.
Trots alla angrepp från politiska motståndare inom byråkratin i facket så har jag på grund av att jag alltid varit ÖPPEN med mina politiska ideer blivit förtroendevald på alla arbetsplatser jag haft genom åren. Jag har varit lokal ordförande i tre olika fackförbund, representantskapsledamot och kongressombud. Jag är också förtroendevald på min nya arbetsplats. Men med Hakelius elitistiska syn på människor så beror detta antagligen på att medlemmarna inte är kapabla att förstå sitt eget bästa eller avgöra vilka de vill ha som fackrepresentant.
Vad Hakelius egentligen upprörs över är att medlemmarna själva får bestämma vilka som ska representera dem. Hakelius hoppas antagligen med stöd av AD på en återkomst för den gamla patrontiden, då godsherren bestämde och arbetare stod med mössan i hand och förtroendevalda skulle godkännas uppifrån eller sparkas. Allt för att bolag som Connex/Veolia skall kunna tjäna maximalt mycket pengar på bekostnad av liv och hälsa.
För Hakelius är det odemokratiskt att utnyttja sina demokratiska rättigheter som yttrandefrihet, strejkrätt, meddelandefrihet och demonstrationsrätt om man har åsikter som Hakelius inte tycker om. Den rätten tillhör bara Hakelius och hans vänner med deras hemliga agenda.
Per Johansson svarar Johan Hakelius krönika i Aftonbladet 16 juni
