av Ida von Rosen // Krönika i Offensiv
Lena Andersson menar att det går utmärkt att föda sina barn med gröt och ris, att inga barn behöver gå hungriga så länge fem kg ris kostar 170 kronor och ett kg havregryn kostar 14 kronor. Hon menar att om barnen får havregrynsgröt, knäckemackor med ost samt mjölk till frukost, och linsgryta med hembakt pitabröd och kikärtsröra på helgen så behöver barnen inte äta extra mycket i skolan.
I sak har Andersson en poäng, men ändå skjuter hon sig i foten när hon utgår från att fattiga människor väljer fattigdom.
Fattigdom i Sverige kan se ut på olika sätt, och syns sällan utåt eftersom de flesta skäms över att vara fattiga. Som fattig står man allra längst ner på samhällsstegen, man är den folk vill skyffla undan.
Fattigdom kan vara att inte våga säga till sina föräldrar att man kanske har löss, för man vet att föräldrarna inte har råd med lusmedel. Fattigdom kan vara att inte få äta en smörgås till mellanmål, för brödet måste räcka till frukost. Fattigdom kan vara att ta en cigg istället för att äta lunch, eftersom det dämpar hungern.
Fattigdom kan vara att behöva välja mellan att ge sitt barn en knappmobil och att ha en dator hemma. Fattigdom kan också vara att behöva välja mellan att betala elräkningen och att köpa mat, och det kan vara att spä ut maten med lite extra vatten.
Det är tydligt att Andersson aldrig har träffat någon fattig människa när hon kommer med sina förnumstiga råd. Att baka sitt eget bröd och göra långkok tar tid, och tid är också pengar.
När Andersson åker bil till Ica Maxi en gång i veckan med en välplanerad inköpslista på veckans matvaror åker en fattig förälder buss mellan olika lågprisbutiker för att få tag på veckans billigaste varor, samtidigt som hen inte har råd att köpa storpack, utan tvingas att köpa 4-pack toalettpapper för att det är billigast just nu. Det är nämligen både tidskrävande och dyrt att vara fattig.
Lena Andersson blottar sitt klassförakt ytterligare när hon påstår att om fattigdomen ökar bör vi inom ett halvår bli av med såväl barnfetma som övervikt bland vuxna. Det visar dock på Anderssons bristande kunskaper om näringsfysiologi och det faktum att en kropp som inte vet när den får mat nästa gång börjar lagra in fett ytterligare.
Anderssons ignorans i frågan om fattigdom påminner om Marie-Antoinette: De kan väl äta kakor om de inte har bröd? Nej, fattigdom är på riktigt även i Sverige 2023, samtidigt som de allra rikaste tjänar mer än någonsin.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.