Svaret är socialistisk arbetarpolitik

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Regeringen hävdar lögnaktigt att inflationen sjunker som en följd av åtstramningspolitiken. Men regeringens åtstramningar i kombination med Riksbankens alla räntehöjningar förvärrade levnadskostnadskrisen, och länge låg inflationen på en historiskt hög nivå. I skydd av regeringens åtstramningspolitik har storbolag och banker kunnat göra rekordvinster, och de rika har dragit ifrån ännu mer. Hushållen däremot förlorade tio års reallöneökningar på inflationschocken och regeringspolitiken. Samtidigt resulterade regeringens åtstramningar i en snabbt fördjupad välfärdskris och ett raserat byggande.
När inflationen i Sverige började sjunka var det trots regeringens politik och som en följd av en global trend.

Att inflationen sjunker möjliggör för Riksbanken att börja sänka sin styrränta under året. När så sker, och i vilken takt, är en annan fråga. Och även om Riksbanken sänker styrräntan kommer storbankernas låneräntor att förbli höga (bankernas rekordvinster beror på det så kallade räntenettot, skillnaden mellan det bankerna tar i ränta för lån (bland annat bolån) och det kunderna får i ränta på sina konton).
Men samtidigt som inflationen sjunker ökar arbetslösheten. Enligt Konjunkturinstitutet i mars ”befinner sig Sverige i en lågkonjunktur sedan snart ett år tillbaka. Lågkonjunkturen slår igenom tydligare på arbetsmarknaden i år och arbetslösheten stiger till 8,3 procent. Det dröjer dock till 2026 innan lågkonjunkturen är över”.

Regeringen ger nu under galgen signaler om att politiken ska bli mer expansiv och att den kommande vårbudgeten ska innehålla ”satsningar”. Men det är inte fråga om några verkliga satsningar. De sex miljarder kronor extra som exempelvis har utlovats till landets regioner räcker inte på långt när till för att hejda vårdkrisen.
Sedan regeringen aviserade sin så kallade ”stora satsning på vården” har nya vårdnedskärningar beslutats. Bland annat har cheferna på Skånes universitetssjukhus beordrats att minska personalkostnaderna med 470 miljoner kronor, motsvarande 640 heltidsanställningar.

Regeringspolitiken förvärrar de många kriser som accelererar klimatförändringarna och får samhällsutvecklingen att spåra ur.

Bakom regeringens påstådda satsningar finns en fortsatt upprustning av statens hårda kärna – polis och militär – på välfärdens bekostnad, ytterligare skattesänkningar till högavlönade, försämrad a-kassa och sjukförsäkring samt nya rasistiska förslag (läs mer i I marginalen). När arbetslösheten ökar vill regeringen sänka ersättningen från a-kassan och aktivitetsstödet.
Regeringspolitiken förvärrar de många kriser som accelererar klimatförändringarna och får samhällsutvecklingen att spåra ur.
Den blåbruna regeringen måste bort, men inte för att ersättas av en ny S-regering som bedriver sin variant av samma kapitalistiska politik, utan vad som behövs är en socialistisk arbetarpolitik.
För att vända utvecklingen krävs kamp och organisering för en helt ny politik – en socialistisk politik – och att avskaffa kapitalismen för att möjliggöra den totala nyrenovering av landet som krävs och genomföra en verkligt grön omställning.

Socialistisk Alternativ och Offensiv säger:
• Bort med den blåbruna regeringen.
• För arbetarrörelsens socialistiska återfödelse i ett nytt socialistiskt arbetarparti och demokratiska, kämpande fackföreningar.
• Stoppa nedskärningarna. Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder kronor. För 200 000 nya välfärdsjobb. Återta privatiserad verksamhet.
• Höj och indexera pensioner, försörjningsstöd och ersättningarna i socialförsäkringarna. För ett extra barnbidrag i vår och bort med moms på maten.
• Rusta välfärden, inte militären. Nej till svenskt Natomedlemskap.
• Vi anger inte! Vägra anmälningsplikten. Återinför asylrätten, permanenta uppehållstillstånd och rätten till familjeåterförening.
• Gemensam kamp mot rasism och skuldbeläggning: för jobb, välfärd och bostad till alla – låt superrika, banker och storbolag betala.
• Förstatliga banker, livsmedelsjättarna och andra storbolag under de anställdas demokratiska kontroll och styre – för en demokratiskt planerad ekonomi utifrån behov och i samklang med naturen.