Sverige sämst i klassen

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Prognoserna för svensk ekonomi är mörkast i Europa. Ekonomin faller, arbetslösheten stiger. Efter att Hyresgästföreningen blev överkörd och bostadsbolagen har fått igenom nästan femprocentiga hyreshöjningar går stafettpinnen vidare till fackföreningsrörelsen. Ska Sverige även vara sämst i Europa på att försvara låginkomsttagare? Till vilken nytta? Det verkar inte gå bra för svensk ekonomi för det.

Vi arbetare får ofta höra att vi inte kan kräva lönekompensation för inflationen, för då startar en ”inflationsbrasa”. Men vänta nu? Inflationsbrasan verkar redan ha övertänt halva huset, köksavdelningen står i lågor. Inflationen var 12,3 procent i januari. Värst är det med det viktigaste – maten. När pensionärsorganisationen PRO undersökte en matkasse med exakt samma varor i januari förra året med januari i år var den 20 procent dyrare nu. Det är den värsta matprisökningen på 40 år. Detta sker alltså under en period när lönerna inte höjs.
Det finns inget annat att göra än att minska på inköpen. Konsumtionen går ner. Det leder bland annat till hungriga skolbarn. Bespisningspersonalen i landets skolmatsalar vittnar om att det går åt mycket mer skolmat nu. Speciellt på måndagen, efter helgen, är barnen hungriga och äter mer.

EU-kommissionen spår att Sveriges BNP minskar med 0,8 procent i år. De flesta prognosmakare i Sverige är ännu mer pessimistiska och tror att ekonomin faller med 1,2 procent, enligt Ekonomifakta. Konjunkturinstitutet sänkte sin barometer under januari från 85,0 till 82,3, där allt under 100 är lågkonjunktur. Arbetslösheten ligger på 7,5 procent och förväntas stiga till 8,0 procent under året. 4 700 personer varslades i januari.
Få vågar tala klarspråk, men Andreas Cervenka gör det. Mardrömsscenariot stagflation är här – ekonomisk nedgång kombinerat med inflation. Under kapitalismens logik kan Riksbanken inte kompensera nedgången med att sänka räntorna på grund av inflationen, utan höjer räntan.
Lånebubblan är en orsak till att den svenska kronan är så svag. En dollar kostar nästan 10,5 kronor och en euro 11,16 kronor. Detta tangerar tidigare bottennivåer. Utöver att små valutor alltid tar stryk när det är oroliga tider kan en orsak vara att marknaden drar sig undan kronan på grund av den överbelånade svenska bomarknaden.
Effekten blir att importerade varor som många matvaror blir ännu dyrare, medan jättarna inom svensk ekonomi, exportföretagen, kan göra ännu större vinster.

Den värsta matprisökningen på 40 år sker när lönerna inte höjs.

Tillbaka till avtalsrörelsen. Det är alltså inte lönerna som driver på inflationen. Vill man fördjupa sig i ämnet rekommenderas Cervenkas bok Girig-Sverige om hur svensk ekonomi har varit dopad av låga räntor, där de allra rikaste har överösts med pengar. Långt innan Putins krig mot Ukraina ökade penningmängden, vilket satte igång inflationsbrasan.
I somras slöt tyska IG Metall ett avtal för arbetarna i den tyska stålindustrin på 6,5 procent (plus ett engångsbelopp på 5 200 kronor för juni och juli för alla). Detta efter att ha krävt 8 procent. Har det lett till att Tyskland har högre inflation? Nej, den tyska inflationen ligger på 9,6 procent. Belgien har haft generalstrejker som har krävt kompensation för inflationen och landet har indexreglerade löner. Har det lett till högre inflation än EU-snittet? Nej.
SCB:s senaste statistik visar att inkomstskillnaderna i Sverige inte har varit så stora sedan 1975. Ett av fyra barn med utländsk bakgrund lever med låg ekonomisk standard. Då är det absolut katastrof med LO:s skambud i avtalsrörelsen på enbart 4,4 procent – vilket innebär reallönesänkning. Teknikföretagens motbud är 2 procent.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver att skämtet 4,4 procent rivs upp. Att en demokratisk process startar inom fackföreningsrörelsen där medlemmarna får komma till tals om hur vi ska kompenseras för matpriserna, hyreshöjningarna, boräntorna och elräkningarna. Att en plan görs upp som innefattar massmobiliseringar och om nödvändigt strejker för att få igenom kraven.
Vem ska betala? De som fortsätter att göra rekordvinster – ICA-handlarna, bostadshajarna, bankerna, exportföretagen med flera.