Workers and Socialist Party (WASP, Socialistiska arbetarpartiet) föddes ur det faktiska uppror som rasade i Sydafrikas gruvdistrikt under andra halvan av 2012.
Arbetet är i full gång med att bygga det nya socialistiska arbetarpartiet WASP i Sydafrika. WASP har bildats av DSM (CWI i Sydafrika) och strejkande gruvarbetare.Den 15 december 2012 samlades tjugo delegater representerande strejkkommittéer och kommittéer representerande avskedade arbetare från sex olika gruvor, från provinserna Limpopo, North West och Gauteng tillsammans med en delegation från Democratic Socialist Movement (CWI i Sydafrika) och grundade Workers and Socialist Party (WASP, Socialistiska arbetarpartiet). Detta historiska steg var följden av det faktiska uppror som rasade i Sydafrikas gruvdistrikt under andra halvan av 2012.
Massakern vid Lonmins Marikanagruva den 16 augusti i fjol och dess efterspel medförde en djup förändring i gruvarbetarnas och andra arbetares medvetenhet. Massakern av 34 gruvarbetare klargjorde den roll ANC-regeringen, polisen, åklagarmyndigheten, gruvägarna och fackföreningarna spelar.
Arbetarklassens sociala villkor har inte förbättrats under de 19 år som ANC styrt landet. Det råder massarbetslöshet och utbildningssystemet befinner sig i en ständig kris. Mindre än hälften av de som börjar i motsvarande gymnasieskolan lyckas inte slutföra sin utbildning. Tusentals som lyckas ta sig till sista skolåret kan inte komma längre. Sjukvården, som är lika klassegregerad som resten av samhället, kämpar fortfarande för att komma över Mbekiadministrationens folkmordspolitik beträffande hiv/aids.
I Sydafrika – Afrikas rikaste land – går tolv miljoner till sängs hungriga varje kväll.
Korruptionen är så utbredd att mer än 90 procent av kommunerna inte fick godkänt av revisorerna 2012. Sida vid sida med massornas fördjupade fattigdom stoltserar den kapitalistiska eliten, som nu inkluderar en del svarta BEE-pampar med överdådig rikedom [Black Economic Empowerment (BEE) är ett projekt för att berika en liten grupp svarta ö a].
Gapet mellan rika och fattiga är så stort att Sydafrika räknas som det mest ojämlika landet på jorden. Via alla dessa fakta har massorna gradvis kommit till insikt om att ANC inte representerar dem utan regerar landet i de rikas intresse.
Fram till i fjol har massornas missnöje främst visat sig i form av protester mot de dåliga förhållandena och den dåliga sociala servicen i townships, vilket medfört att Sydafrika erövrat positionen som ”världens protestrikaste land” med det högsta antalet protester per invånare.
På arbetsplatserna har antalet strejker och antalet arbetsdagar som förlorats genom strejker överträffat kulmen på kampen för att störta apartheidregimen.
Politiskt yttrade sig missnöje i valskolk och att många inte registrerade sig som väljare. I valet 2004 gick tolv miljoner aldrig till vallokalerna. I valet fick ANC endast 38 procent av de röstberättigade med sig. Denna förblödning i val fortsatte 2009 med att ANC förlorade röster i varje provins utom KwaZulu-Natal och minskade sin röstandel till 34 procent, och ännu mindre i lokalvalen 2011.
Marikana-effekten blev att det ändrades från kvantitet till kvalitet. Gruvarbetare tog på sig rollen som arbetarklassens förtrupp och påbörjade processen med sin politiska frigörelse på arbetsplatserna.
De bröt sig ur de regler och lagar som paralyserar klasskampen, kastade ut NUM (det prokapitalistiska, ANC-vänliga gruvfacket) från flera gruvor. Viktigast av allt var att de återtog gräsrötternas kontroll av kampen genom att upprätta oberoende strejkkommittéer och lade på så sätt grunden för framväxten av en ny arbetarkontrollerad fackföreningsrörelse.
De följde upp detta genom politisk aktion och genom att forma ett parti som ska representera arbetarnas intressen. Den passiva politiska handlingen att röstskolka övergår nu i ett aktivt ingripande på det politiska fältet. Det här är den historiska betydelsen av att bilda Workers and Socialist Party (WASP). Grundandet kommer ur de lärdomar man har dragit av dessa händelser.
Men medan Marikanamassakern var den gnista som skapade WASP är detta partis födelse inte ett uttryck enbart för gruvarbetarnas politiska slutsatser utan för hela arbetarklassens. Varje undersökning av politiska attityder bland fackliga förtroendemän som Cosatu (Sydafrikas LO) fram till sin kongress genomfört, har visat på en växande medvetenhet att ANC är ett parti för kapitalistklassen.
Så tidigt som 1998, under ANC:s första regeringsperiod, stödde 30 procent av de fackliga förtroendemännen att Cosatu skulle bilda ett massarbetarparti.
Det faktum att denna siffra har vuxit från en stor minoritet till en betydande majoritet bekräftas av att man inte vågat publicera resultaten från den senaste undersökningen, som journalisten Moeletsi Mbeki genomfört på Cosatus uppdrag. Resultatet från den undersökningen skulle ha redovisats i samband med ANC:s kongress i december.
Det bekräftade vad DSM har hävdat sedan den dåvarande regeringen antog det nyliberala GEAR 1996. [GEAR, Growth, Employment and Redistribution, programmet för tillväxt, sysselsättning och omfördelning]. Vid den här tidpunkten lämnade vi ANC, där vi hade arbetat under namnet Marxist Workers Tendency och bildade Democratic Socialist Movement som en oberoende organisation.
Vi hävdade att arbetarklassen endast temporärt skulle vara beredd att underordna sig det ANC som hade avlett kampen för social befrielse till den borgerliga parlamentariska demokratins säkra vatten. Vi påpekade att inte ens arbetarklassens mest grundläggande behov kunde tillgodoses så länge kapitalismen fanns.
För att kunna lösa de sociala problemen med massarbetslöshet och fattigdom skulle arbetarklassen tvingas återta sitt politiska oberoende.
Genom att bilda WASP har gruvarbetarna återknutit banden med historien.
På WASP:s axlar vilar ansvaret att ena arbetarnas kamp, förse dem med politisk klarhet, strategiska ändamål och taktisk rörlighet och att återuppliva traditionerna av kamp, solidaritet och socialism.
”En makt byggs i landet som majoriteten av det svarta etablissemanget (som leds av NUM och det styrande ANC samt Cosatu) inte har något inflytande över, och som i sig själv har liten eller ingen respekt för existerande maktgrupper”. Så uttrycker Buisness Day de farhågor som kapitalistklassen nu känner.
Genom att bygga WASP ska vi se till att kapitalisternas farhågor besannas.
WASP måste uppfylla miljoner arbetares dröm genom att förbereda störtandet av kapitalism och genomförandet av den socialistiska förändringen av samhället i Sydafrika, den afrikanska kontinenten och hela världen.
Democratic Socialist Movement (CWI i Sydafrika)
