Ta strid för bättre villkor efter uppsägningen av HÖK 19

av Johan Sand, narkos- och intensivvårdssjuksköterska // Artikel i Offensiv

Den 27 december sade Vårdförbundet upp det centrala avtalet HÖK 19 med arbetsgivarorganisationen SKR och den privata motsvarigheten Sobona.

Det uppsagda avtalet gäller till den 31 mars. Förhand­lingar om ett nytt huvud­avtal har påbörjats. HÖK 19 är ett sifferlöst avtal som säger att ”sär­skilt yrkesskickliga” ska premieras vid den individuella lönesättningen inom ramen för årligen återkom­mande lönerevisioner. Det omfattar cirka 77,000 av Vårdförbundets 114,000 medlemmar.
När avtalet ingicks hade Vård­förbundet stora förhoppningar om att det skulle medföra betydande löneökningar till de mest yrkesskick­liga medlemmarna. Det talades om 10,000 kr i löneökningar över tre års tid. Det har nu visat sig att det ytterst sällan blivit så stora löne­ökningar ens till dem som arbetsgivarna bedömt vara ”särskilt yrkesskickliga”, och strax över 2 procent årligen till de flesta av Vårdför­bundets medlemmar.

Skälet till att avtalet nu har sagts upp är dock inte främst att löne­ökningarna blivit mindre än för­väntat. Istället har pandemin både blottlagt och förvärrat en redan undermålig arbetsmiljö, där underbemanning medfört en alltför hög arbetsbelastning och en stress som inte är förenlig med att orka fort­sätta på samma arbetsplats.
Problemen med dålig arbets­miljö är påtagliga på många ställen. I början av december anmälde Vårdförbundet hela styrelsen för Skånes universitetssjukhus till Arbetsmiljöverket för bristande arbets­miljö generellt på sjukhusen i Malmö, Lund, Landskrona, Ystad och Trelleborg. Sjukhusstyrelsen medger att arbetsmiljön brister. Dess ordförande Camilla Mårten­sen (L) säger att man hamnat i en ond spiral till följd av pandemin.
Att en pandemi innebär extra höga krav och tung belastning är inte i sig något konstigt, men för att en återgång till mer ordinära förhållanden ska kunna ske krävs en bättre reglering av arbetsmiljön i avtal anser Vårdförbundet.

Vårdförbundets uppsägning innebär ändå en viss politisering av de fackliga kraven.

Avsikten med att säga upp HÖK 19 och ambitionen med ett nytt huvud­avtal är enligt Vårdförbundet att reglera arbetsmiljön bättre. Det skulle kunna handla om att avtala ett ”tak” för hur många patienter en sjuksköterska har ansvar för under ett arbetspass – något som har visat sig ha en positiv inverkan på patient­säkerhet, och redan finns reglerat i lag eller avtal i andra länder.
Även om avtalsförhandlingar sker mellan fackförbund och arbets­givarorganisationer innebär Vård­förbundets uppsägning ändå en viss politisering av de fackliga kraven. För att arbetsmiljön ska förbättras krävs en politisk omprioritering, där fokus inte bara kan ligga på att spara så mycket pengar som möjligt på vård och omsorg.

Att kräva en bättre arbetsmiljö är också ett krav på en annorlunda fördelning av skattepengar och i förlängningen ett brott med nuvarande nyliberalt präglade politiska huvudinriktning vad gäller den offentliga sektorn.