foto: Norstedts
Boken tar avstamp i Göteborg, där tre unga personer som har svurit trohet till terrorsekten Daesh (IS) är på väg att utföra ett terrordåd. Målet är en provokativ serietecknare och de som har kommit på hans bokrelease. Serietecknaren som han beskrivs kan tänkas vara inspirerad av Lars Vilks såväl som den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Men saker går snett när dådet ska utföras och 2 av 3 terrorister blir dödade när polisen stormar byggnaden.
Berättelsen hoppar sedan 2 år framåt i tiden och vi får följa en författare som förmodligen ska vara Johannes Anyuru själv. Denne blir kontaktad av den enda överlevande av de som utförde dådet, en ung kvinna vid namn Nour. Författaren känner redan till hennes bakgrundshistoria: hon är född i Belgien, men har konverterat till islam och sedan radikaliserats under inflytande av en tidigare pojkvän. Efter terrordådet sitter hon på en rättspsykiatrisk klinik för tungt kriminella då hon diagnostiserats med schizofreni efter gripandet. Författaren, som själv är muslim, tvekar inför att träffa Nour som utfört en så fasansfull handling i hans religions namn, men av nyfikenhet åker han ändå till anstalten för att träffa henne.
Skälet till att Nour hört av sig till huvudpersonen är för att ge honom en bunt med papper där hon skrivit ner sin historia. Enligt henne själv är hon inte född i Belgien, utan kommer från framtiden, närmare bestämt år 2030. I hennes berättelse är hon en ung muslimsk tjej uppvuxen i Göteborg. År 2030 har rasister fått makten i Sverige. Ett samhällskontrakt har etablerats som muslimer och judar regelbundet måste skriva på och förhålla sig till. De som bryter mot detta skickas till interneringsläger där de ska tvångsassimileras. En app har utvecklats för att medborgare ska kunna kolla upp ifall personer i deras omgivning är sverigevänner eller inte, vilket har lett till ett angiverisamhälle där högerextrema medborgargarden patrullerar gatorna på jakt efter invandrare att sätta dit.
Terrordådet, som i Nours framtid givetvis inte utfördes av henne själv, används ständigt som ett propagandaverktyg för att legitimera den statliga rasismen. Även i bokens nutid reflekterar författaren över hur terrordådet har gett rasisterna luft under vingarna, även om de då ännu inte har tagit makten. Sverige har i nutiden även ökat sin militära närvaro i Mellanöstern.
Boken behandlar temat rasism genom att skildra två samhällen, ett Sverige där rasismen är på frammarsch och ett framtida Sverige där högerextrema har tagit makten. Den sistnämnda dystopin känns i hur den beskrivs trovärdig. Det går att tänka sig att ett Sverige där SD har tagit makten skulle kunna se ut ungefär så. Johannes Anyuru skriver också på ett sätt som gör karaktärerna levande och på så sätt fångar läsaren. Däremot blir det till och från lite svårt att hänga med i och med alla tidshopp som görs i boken. Nutiden varvas med Nours berättelser från framtiden, som även de hoppar i tiden mellan olika skeenden i hennes uppväxt. Men i stort sett är boken bra och känns helt klart relevant i en tid då samhället polariseras och högerextrema krafter är på frammarsch i Sverige och i världen. ■
Titel: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Författare: Johannes Anyuru
Förlag: Norstedts
Utgivningsdatum: 2017-02
