Timbro – aldrig på hyresgästernas sida

av Per-Åke Westerlund, Offensiv

Den ökända nyliberala tankesmedjan Timbro stöder inte oväntat förbundsledningen i Hyresgästföreningen i dess attack mot region Väst. Att Timbro på något sätt skulle stå på hyresgästernas sida kan det väl inte finnas någon som tror.

”Hyresgästföreningens agenda skadar unga”, ”Avskaffa tvångsavgiften till Hyresgästföreningen” och ”Han utmanar Hyresgästföreningens monopol” är några rubriker på Timbros hemsida som visar dess syn på Hyresgästföreningen. Timbro har sedan starten för 30 år sedan haft som uppgift att hetsa mot alla organisationer inom folk- och arbetarrörelsen, liksom mot offentliga sektorn.
Timbro finansieras med 30 miljoner kronor per år av en stiftelse som styrs av Svenskt Näringsliv, de svenska kapitalisternas viktigaste organisation. De skriver själva att medarbetarna drivs av idén ”att valfrihet är viktigare än ekonomisk jämlikhet”. Ironiskt nog också ”att politikens makt över människor och företag behöver minska” när direktörerna i dagens kris gör allt för att få hjälp av politikerna.

Timbros syfte, att ”främja idéutveckling och opinionsbildning kring marknadsekonomins och den fria företagsamhetens betydelse” ligger bakom dess ”rapport” om Hyresgästföreningen i Väst, som fått titeln Hyresgästföreningen revolutionärerna. Timbro fruktar naturligtvis en hyresgästförening som tar strid mot privata fastighetsbolag. Ännu värre om hyresgästerna dessutom står för det förhatliga ”ekonomisk jämlikhet”.
Bakgrunden är valet av Kristofer Lundberg, medlem i Rättvisepartiet Socialisterna, till ordförande för region Västra Sverige för två år sedan, 2018. Ett självklart val ansåg valberedningen och årsstämman, där Kristofer valdes med över 60 procent av rösterna mot den socialdemokratiska motkandidatens 20 procent. Sedan dess har region Västra Sverige utmärkt sig för ett ökat antal aktiva medlemmar och lokala föreningar, samt hög profil mot alla de försämringar som slår mot hyresgästerna. Nu i vinter med planerna på en stor demonstration mot marknadshyror och januariavtalet (nu uppskjuten på grund av coronakrisen).

Timbros rapport börjar med att citera den socialdemokratiske politikern Alexander Hutter, som sitter i regionstyrelsen men där han enligt uppgift aldrig har fört fram någon egen uppfattning eller kritik. Hutter, eller hans spökskrivare, påstod i en debattartikel i kvällstidningen GT att hyresgästföreningen hade ”förvandlats till en arena för ett litet sekteristiskt kommunistparti”. 
Hutters påhopp slog tillbaka mot honom och socialdemokraterna. Kristofer Lundberg och regionstyrelsen fick starkt stöd. Hyresgästföreningens förbundstoppar bytte då angreppssätt och avstängde regionstyrelsen för ”ekonomiska oegentligheter”. Även dessa anklagelser har sedan dess besvarats, och visade sig bestå av falska fakturor från ett annonsbolag som försökte lura till sig pengar.

Timbro fruktar naturligtvis en hyresgästförening som tar strid mot privata fastighetsbolag. Ännu värre om hyresgästerna dessutom står för det förhatliga ”ekonomisk jämlikhet”.

Men för Timbro står politiken i centrum, det vill säga Rättvisepartiet Socialisterna. RS beskrivs korrekt som ”ett parti med rötterna i trotskismen”, med det helt felaktiga tillägget ”Något demokratiskt parti är det med andra ord inte.” Timbroskribenten Tobias Samuelsson, med bakgrund i nyliberala Centerns Studentförbund, tror att Hyresgästföreningen styrs som de odemokratiska storföretag han gillar när han frågar: ”Vilka krav ställer Hyresgästföreningen på sina företrädare?” De som verkligen utgör Hyresgästföreningen är nämligen dess medlemmar, inte några direktörer i toppen. Och uppenbarligen har regionstyrelsen och Kristofer motsvarat medlemmarnas krav.
I sin beskrivning av Rättvisepartiet Socialisternas historia följer Timbro också de socialdemokratiska topparnas smutskastning. Offensiv, som RS hette från början, bildades av unga socialdemokrater och SSU:are, som från starten 1973 varnade för att reformåren snart skulle vara över. Att kapitalisterna skulle kräva nedskärningar och privatiseringar, och sämre villkor för arbetarklassen. För att stå emot detta krävdes en socialistisk politik och att arbetarrörelsen tog kamp.
S- och SSU-ledningens smutskastningskampanj för att driva ut Offensiv ur socialdemokratin tog sex år, 1976-82, på grund av offensivarnas stöd och förankring. S-byråkratins propaganda gick ut på att Offensiv ”infiltrerade” S och SSU, bedrev ”entrism”. Faktum är att Offensiv uppstod inom SSU och S och inte alls kom utifrån. 

Timbro hakar på detta och påstår att ”Återkommande har Lundberg anklagats för entrism, det vill säga politisk infiltration” i Hyresgästföreningen. Av vilka då, utom ett litet fåtal socialdemokrater? Påståendet följs inte av några citat. Faktum är att Timbro själva måste hänvisa till de framgångsrika kampanjer för hyresgästerna som Kristofer Lundberg och RS har initierat och drivit tillsammans med andra. Inte någon gång har Kristofer Lundberg dolt att han aktiv i RS, lika lite som vi offensivare dolde våra åsikter på den tiden i S och SSU.
Timbroskribenten ljuger när han säger att ”SSU infiltrerades under täckmantel” och att vi förberedde en ”kupp”, men han har rätt när han skriver att ”Lundberg har hela tiden varit helt öppen med sina politiska sympatier och sitt djupa engagemang i Rättvisepartiet.” Timbros rapport har faktiskt också rätt i att Kristofer Lundberg öppet redovisat sin syn på Venezuela (mot högerns kuppförsök och kritisk mot Maduro) och stöd till arbetarkamp internationellt, något Hutter försöker anklaga honom för.
I Hyresgästföreningen har Kristofer Lundberg inte agerat ensam. Demokratiska diskussioner och beslut har föregått kampanjer och uttalanden. Vi i Rättvisepartiet Socialisterna har heller aldrig påstått att vi är de enda som har uppnått resultat; segrar i hyresgästkampen har vunnits genom de många hyresgästernas agerande.

Timbro anser att det värsta är att Kristofer Lundberg driver på för att Hyresgästföreningen ska vara en kamporganisation. Som exempel används just demonstrationen mot januariavtalet och marknadshyror, planerat till den 18 april. Men, påstår Timbro, ”Andra tvekar kring att delta om arrangörerna inte lägger korten på bordet”. På nytt utan exempel eller citat på vilka dessa ”andra” är. Beslutet togs av en enhällig regionstyrelse, inklusive Alexander Hutter.
Ingen tror väl att Timbro tvekar? Marknadshyror fullt ut, med höjningar på 30-50 procent, är vad de alltid har drömt om. Timbro gillar att förbundsstyrelsen stängt av Västs styrelse och finanser. Att regionen trots detta lyckades starta en stor kampanj används av Timbro för smutskastning. Vilka som finansierat sägs vara ”höljt i dunkel”. Timbro, som är motståndare till solidaritet och inte har en aning om gräsrotskamp, tror att det måste vara en konspiration att ett tryckeri har lovat att trycka affischer gratis.

Timbro oroas av att Hyresgästföreningen i Angered omvalde Kristofer Lundberg som ordförande på årets årsmöte. ”Han har otvivelaktigt ett starkt lokalt stöd, vilket siar om att det socialdemokratiska etablissemanget, som Lundberg återkommande benämner det, inte får makten åter för att en enskild företrädare hamnar i frysboxen”, skriver Samuelsson, som därmed säger att en utrensning av Kristofer Lundberg inte skulle räcka. ”Höga positioner” ska inte gå till socialister och marxister, anser Timbro.
Timbros text är skriven för att pressa Hyresgästföreningens toppar från höger, kräva att de fullföljer sin attack mot region Västra Sverige och Kristofer Lundberg. Mot detta står en stor majoritet av hyresgästföreningens medlemmar i Västra Sverige. Stridslinjerna är tydliga.