Det kan verka som om elbolag och elproduktion i Sverige är i djup kris. Priserna slår rekord och staten går in med kreditgarantier på 250 miljarder kronor.
Men skenet bedrar. Det vi ser är ett praktfullt fiasko för elmarknaden, vilket svider i plånboken för de flesta hushåll och bäddar för rekordvinster för elbolagen.
OFFENSIVS REDAKTION
Under första halvåret i år var överskottet på el jättestort i Sverige. 15 terawattimmar, ungefär en femtedel av all el som producerades, skickades på export. Stängningen av två kärnreaktorer i Ringhals har bara lett till ett litet hack i kurvan.
Utbyggnaden av vindkraften och nu även solenergin har mer än väl uppvägt detta och under de närmaste åren tillkommer ytterligare ungefär 20 terawattimmar i årlig elproduktion.
Det mesta av elen är dessutom väldigt billig att producera.
El från nya vindkraftverk kostar runt 30 öre per kilowattimme att tillverka. El från ett vattenkraftverk som varit igång några årtionden kostar betydligt mindre. Ändå kostar elen flera kronor per kilowattimme. Allra dyrast är det i södra Sverige, men de senaste veckorna har priserna även i längst i norr (Elprisområde 1) stuckit iväg uppåt vissa dagar. Experter varnar för att det kan bli ännu dyrare i vinter.
De helt orimliga priserna är ett resultat av att det sedan 25 år är marknaden som styr elpriserna.
Det är kostnaden för den dyraste kraftproduktionen som styr priset. Idag är det el som produceras med gas runt om i Europa och den har blivit extremt dyr i spåren på Rysslands invasion av Ukraina och den ömsesidiga ekonomiska krigföringen mellan Ryssland och EU som har följt i spåren på den.
Men det är inte brist på gas som driver upp priserna idag. Faktum är att nya leveransvägar och viss sparsamhet har gjort att gaslagren i Europa är fyllda till helt normala nivåer. Tyskland meddelade till och med att man ligger bättre till än planerat. Priserna drivs alltså uppåt av marknadens förväntningar om att det kan bli brist på gas någon gång i vinter.
För elbolagen i Sverige bäddar kombinationen av låga kostnader och priser på rekordnivå för att vinsterna kommer att bli extrema. Till exempel rapporterade SVT att Skellefteå kraft räknar med att sätta vinstrekord i år med en vinst på 1,3 till 1,4 miljarder kronor.
Regeringen har nu beslutat om kreditgarantier för elbolagen på 250 miljarder kronor. När priserna stiger måste bolagen kunna visa upp mycket större belopp som säkerheter för att alls få handla med el på elbörsen.
Syftet med garantierna är att undvika risken för att hela elmarknaden kraschar, vilket kan leda till en allmän finanskris.
Men det är slående att det än så länge inte har sagts något om att beskatta elbolagens extrema vinster, något som är på gång i både Tyskland och Storbritannien.
På EU-nivå förs nu diskussioner om någon form av reglering av marknaden, så att gaspriserna inte ska slå igenom fullt ut på elpriset.
Men så länge marknaden får styra tillgången och priset på el kommer nya elkriser att komma.
Ett socialistiskt svar på elkrisen är att elmarknaden måste skrotas. En återreglering av elpriset, där priset på el kopplas till produktionskostnaderna måste genomföras.
Elbolagen måste överföras i samhällets händer för att garantera långsiktiga satsningar på ett stabilt elsystem som fungerar alla dagar på året. ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.