Ännu ett brutalt mord på ett barn har inträffat, denna gång i Västerhaninge, söder om Stockholm. Det var natten till lördag i förra veckan som en 26-årig mannen knivmördarde sin 12-åriga styvdotter. Hennes 13-åriga vän bevittnade dådet och blev därefter själv våldtagen och knivhuggen i hals, mage och rygg, men lyckades till slut fly.
I lägenheten fanns också 26-åringens sexåriga
son som omhändertogs av sociala myndigheter. I rummet intill sonen
hittades styvdottern död. Kroppen var enligt polisen svårt
sönderskuren.
Exemplen har blivit skrämmande många på kort tid: Bobby
som misshandlades till döds, Freddie som vansköttes till döds,
flickan som födde sin pappas barn när hon var 13 år och
nu den 12-åriga flickan som knivhöggs till döds av sin
egen styvpappa.
Hur har det kunnat gå så här långt? Vad gjorde
polisen tidigare i år när de grep styvpappan efter att han
helt oprovocerat misshandlade en okänd man på en pizzeria?
Tog de reda på att han hade två barn hemma? Ringde de till
de sociala myndigheterna för att utreda villkoren för barnen?
Är det något dessa exempel visar så är det att polis
och sociala myndigheter i praktiken har liten möjlighet att ingripa
i hemmen, om det inte handlar om grova övergrepp som anmäls,
vilket är en bråkdel. Men då är det redan för
sent.
Mer resurser krävs
Vilka åtgärder behövs då? Efter skoltid upphör
skolans ansvar för barnen vilka utelämnas helt i familjens
våld. Däremot kan lärare, skolsköterska eller annan
elevvårdande personal märka när en elev plötsligt
mår sämre, slutar äta eller visar tecken på att
allt inte är bra ställt hemma. Men insynen blir ännu sämre
när kommunen skär ner för att klara ekonomin.
Mats Heike, som är biträdande rektor på Tungelsta skola
i Haninge där den 12-åriga flickan gick, bekräftar den
slutsatsen.
–
Vi behöver mer resurser och fler vuxna i skolan som kan reagera över
elevernas hälsa. Idag är klasstorlekarna för stora, 25
till 30, och när pengarna tryter är det den elevvårdande
personalen som åker först, säger Heike som befarar fler
neddragningar av politikerna i Haninge kommun.
Det är också kommunerna som avgör om unga sexualbrottslingar
ska få vård eller inte.
Vuxna sexualförövare begår ofta sexuella övergrepp
redan som unga. Men få genomgår programmet. Efter strafftiden,
som oftast är kort, är det kommunen som ska betala för
vård och behandling och då avbryts den av kostnadsskäl,
vilket innebär en risk för att förövarna genomför
nya sexualbrott. Hittills har kommunerna bara i två fall betalat
för fortsatt vård, trots att ingen som genomgått hela
behandlingen återfallit, skriver Eva Persson Göransson, generaldirektör
för Statens institutionsstyrelse.
Nekades hjälp
26-åringen som mördarde sin styvdotter sökte psykisk
hjälp för en tid sedan men nekades. Av tidigare 3 000 platser
i psykiatrin återstår bara 600.
Peter Voltaire, stationsbefäl vid Handenpolisen, berättar för
Offensiv att 26-åringen sedan tidigare är betraktad som farlig
och våldsam. Han har även gjort sig känd för att
blanda sprit och Rohypnol, vilket flera experter säger orsakar psykoser
och våldsamma utbrott utan spärrar. 26-åringens advokat
säger dessutom till Aftonbladet att hans klient inte har några
som helst minnen från mordnatten.
Men detta är ju knappast hela historien. Droger har blivit ett populärt
och enkelt sätt att förklara våldet mot kvinnor och barn
inom familjen. Utan tvekan kan drogerna ofta vara utlösande för
våldet. Men oavsett om alkohol eller andra droger brukats så är
det inte dessa faktorer som är gemensamma för våld, våldtäkter
och mord mot anhöriga.
Gemensamt är snarare att de oftast begås av män och riktas
mot kvinnor och barn, samt att våldet framför allt äger
rum i hemmen.
Efter morden på Pela och Fadime följde såväl en
berättigad diskussion om hedersvåld, som demonstrationer och
andra aktiviteter mot det våld som syftar till att upprätthålla
mäns kontroll av kvinnors liv.
Den sorg och vrede som mordet i Västerhaninge gett upphov till behöver
också omvandlas till aktivitet mot det våld som dagligen
drabbar barn och kvinnor i Sverige.
”Ej stanna inom familjen”
Samhälliga problem kan inte lösas inom familjen. De kräver
insatser från skolan, myndigheter och inte minst kamp för
att bryta ner de strukturer och nedärvda, diskriminerande idéer
som gör mannen dominant.
Mannens patriarkala kontroll över familjen, normerna och sexualiteten är
en del av ett brutalt klassamhälle som ytterst förtycker alla.
Det samhället måste i grunden förändras och ersättas
med ett jämlikt och socialistiskt samhälle.
Mattias Bernhardsson
Lina Thörnblom
Kandidater för
Rättvisepartiet Socialisterna i
Haninges kommunalval
