Tre månaders vårdstrejk för ökad personaltäthet

av Alishia Morales & Michael Foley, Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA) // Artikel i Offensiv

Sjuksköterskor i Massachusetts Sjuksköterskeförbund (MNA) vid Saint Vincents sjukhus i Worcester gick i början av mars ut i strejk för ökad personaltäthet. Strejken har nu pågått i över tre månader, vilket gör den till en av de längsta vårdstrejkerna på länge i USA.

De profithungriga sjukhus­cheferna, drivna av det amerikanska privata sjukvårdssystemets logik, har försatt såväl patienter som sjukvårdspersonal i fara. År 2020 avslöjade de bakåtvända prioriteringarna från de vinstjagande sjukhusen som fick miljoner i statligt stöd, men ändå inte la nog på skyddsutrustning, tillräcklig bemanning eller höjda löner. 
Även om vaccineringen nu har lättat på trycket för sjukhusen har sjuksköterskorna inte glömt hur illa de blev behandlade. De har varit i frontlinjen i kampen mot den vinstdrivna sjukvården i hela delstaten och landet.
I Worcester har sjuksköterskorna på Saint Vincents sjukhus kämpat mot den privatiserade sjukvården i flera år. Bland annat med en framgångsrik 49-dagars strejk år 2000 mot Tenet Healthcare (det bolag som äger och driver Saint Vincents sjukhus) och år 2018 med en folkomröstning om ökad personaltäthet i delstaten som förkrossande nog besegrades av en enorm näringslivsuppbackad ”nej”-kampanj. 
Nästa omgång av kamp påbörjades i mars 2021, när Tenet meddelade att de gjorde en vinst på 414 miljoner dollar under 2020. Det var då som sjuksköterskorna officiellt började sin strejk för ökad personaltäthet. 

Vinstdrivna sjukhus försöker alltid kapa kostnader. Ett ställe de har hittat framgång i detta har varit i att tänja relationstalen mellan patient och sjuksköterska till ofattbara gränser, långt bortom vad som är patient- och personalsäkert. 
Patienterna tar skada av detta vilket leder till lägre kvalitet på sjukvården och en högre risk för medicinska misstag. Sjuksköterskor på Saint Vincents sjukhus kräver att det går max fyra patienter på en sjuksköterska för att kunna erbjuda en kvalitativ sjukvård och rimliga arbetsförhållanden, istället för dagens fem patienter per sjuksköterska.
De kämpar också för max två patienter per sjuksköterska inom vad som i USA kallas den ”progressiva vården” (en nivå under intensivvård), samt en extra specialistsjuksköterska som kan jobba i flera olika avdelningar för att lätta på patienttrycket.
Kampen för allt detta började 2018 med folkomröstningsinitiativet ”Ja till 1” som skulle upprätthållit ett relationstal på tre patienter per sjuksköterska i hela delstaten. Men när folkomröstningen förlorade öppnades Pandoras ask och sjukhus började öka antalet patienter per sjuksköterska överallt i delstaten, till och med över max fem patienter.
Det vore ett dråpslag för cheferna på Tenet, liksom alla sjukvårdsprofitörer i delstaten, om sjuksköterskorna och patienterna på Saint Vincent vann en ökad personaltäthet med max tre eller fyra patienter per sjuksköterska i deras nya fackliga avtal. Det skulle öppna för sjuksköterskor i sjukhus i hela delstaten att kämpa för liknande krav.

Kapitalism och vinstdriven sjukvård är helt inkompatibelt med en högkvalitativ sjukvård för alla. 

Under denna långa strejk har solidariteten med strejkvaktskedjan vid Saint Vincents sjukhus varit enorm. Över 90 procent av sjuksköterskorna har kämpat i över 12 veckor och kampandan har varit stark.
Sjuksköterskefack i hela landet har gett ekonomiskt stöd till MNA, och sjukvårdsarbetare i hela regionen har deltagit i strejkvaktskedjan. Vissa har till och med organiserat aktioner för att höja medvetenheten om arbetsförhållandena på sina egna sjukhus efteråt. 
Cheferna har anlitat strejkbrytare från hela landet, flugit in dem och satt dem i lokala hotell med privata bussar och beväpnade vakter för att eskortera dem till och från sjukhuset. De har fått en fördubblad lön, vilket har kostat Tenet 5 miljoner dollar i veckan. 
Tenet skapade en mediakampanj för att förvränga narrativet om strejkbrytarna. De kallade denna kampanj ”stöd sjuksköterskorna mot mobbning”, vilket försökte framställa strejkbrytarna som mobbade offer från strejkvaktskedjan. Cheferna har enorma resurser och kommer att använda sig av dessa mot facket med en skamlig vigör. 

En viktig utmaning nu är att bygga en djupare solidaritet med strejkande sjuksköterskor bland andra fackliga arbetare för att slå tillbaka mot chefernas narrativ: med läkarförbundet och UFCW Local 1445 (som representerar kafeteriaarbetare, administratörer, omsorgspersonal med flera), som också är djupt missnöjda med Tenet och anslöt sig till sjuksköterskornas informella strejkvaktskedjor i början av strejken.
Även om UFCW accepterade en överenskommelse med Tenet är det ändå viktigt för dem att visa solidaritet med sjuksköterskorna som fortfarande kämpar. 
Även Teamsters (transportfack) och IBEW (elektrikerfack) har visat stöd till strejken, och möjligheter till ännu större solidaritet finns bland andra fack på sjukhuset. 
Bland offentligheten är stödet till sjuksköterskorna nästan total. Tutande bilar från passerande trafik och stödet från andra fackliga arbetare som postanställda visar vilket stöd som finns för deras kamp. 
Det finns stora möjligheter att bygga på det nuvarande stora stödet genom att uppmuntra folk att regelbundet besöka strejkvaktskedjan och uppmuntra vänner och familj att inte bryta den. 

Kapitalism och vinstdriven sjukvård är helt inkompatibelt med en högkvalitativ sjukvård för alla. Strejken på Saint Vincents sjukhus är ett viktigt slagfält i kampen mot de bakåtsträvande prioriteringarna från sjukvårdens profitörer. 
Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA) står i solidaritet med sjuksköterskorna i kampen för ökad personaltäthet. Att vinna denna kamp vore ett stort steg framåt i att bygga en kamp som omfattar alla sjukvårdsarbetare och patienter för att få ett slut på vinstjakten inom sjukvården.
Vi behöver en omedelbar övergång till en offentlig, avgiftsfri sjukvård för alla (Medicare for All) som ett steg mot ett helt demokratiskt, offentligt ägt sjukvårdssystem.