Tredje vågens smitta skylls på ”allmänheten”

av Jonas Brännberg // Artikel i Offensiv

I nästan alla regioner i Sverige ökade smittspridningen inför påsken. Risken är stor för en mycket svår situation i vården de närmaste veckorna. Som en gammal grammofonskiva som hakat upp sig får vi höra hur det är ”vårt slappa beteende” som är orsaken, samtidigt som de ansvariga för strukturerna i samhället slipper undan.

Vaccineringen har visserligen pressat ned dödligheten bland de äldsta och sjukaste, men nu drabbas även yngre av svår sjukdom som kräver intensivvård. Fortfarande är dock många äldre oskyddade; det var till exempel den 1 april bara 57 procent av dem med hemtjänst som hade fått vaccin. För första gången sen vaccineringen började har dödstalen nu vänt uppåt igen till runt 130 avlidna per vecka. 
Den 1 april var över hälften av patienterna på IVA (intensivårdavdelning) covid-19-patienter, en ökning med 124 på en vecka, och nivåerna närmar sig nu de högsta siffrorna under höstens andra våg. Antalet lediga IVA-platser den 1 april var 125 – alltså lika många som ökningen veckan innan.

Med stigande smittsiffror, med 720 fall per 100,000 invånare de senaste 14 dagarna, har Sverige nu bland den högsta incidensen i hela Europa. Smittan ökar igen. 
Vecka 12 (22-28 mars) testades 330,000 för covid-19 – det högsta antalet någon vecka hittills, och andelen positiva tester stiger. Det innebär att inom någon vecka kommer belastningen på sjukvården bli ännu högre (se mer i artikeln om vården på sista sidan). 
Redan är vården i 10 av 21 regioner i förstärkningsläge – bara fyra rapporterar normalläge. Smittan ökar tydligt kring Stockholm och Göteborg, medan Dalarna och Uppsala är regioner som redan har sett en kraftigt uppgång i antalet IVA-vårdade. 
I bästa fall hjälper våren med varmare väder till att bryta uppgången under april – vaccineringen kan på grund av förseningen få effekt på smittspridningen först i sommar om nuvarande löften om vaccinleveranser hålls.

Från etablissemangets sida finns en tydligt kampanj att lägga skulden för ytterligare ett misslyckande i att hålla tillbaka smittan på att ”allmänheten” inte följer restriktionerna. 
I Länstyrelsernas rapporterskylls problemen på att allmänheten ”inte uppfyller sitt ansvar enligt smittskyddslagen”, men samtidigt kan de inte undvika att peka på att det är strukturella förändringar som krävs, som ”Trängsel-/butiksvärdar som påminner och uppmanar att hålla avstånd och att handla ensam”, minskat maxantal i butikerna och ”tydliggörande att verksamheter inte får utföra åtgärder som ökar risk för trängsel, exempelvis placera populära varor i butiken på ett sätt som orsakar trängsel”.
Medan Anders Tegnell kommenterar den ökade smittspridningen med att ”största delen av förklaringen handlar nog (!) om det som vi kallar pandemitrötthet, att man inte längre följer restriktionerna så bra som man skulle önska”, skriver Dagens Nyheter den 20 mars i samma artikel att: 
”Svenska verksamheter är bra på att följa reglerna för att minska smittspridning. Men allmänheten har blivit allt sämre på att göra som myndigheterna säger.”

Vaccineringen kan på grund av förseningen  få effekt på smittspridningen först på sommaren.

Mest hycklande är kanske uttalandet från Sahlgrenskas sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Larkö i Sveriges Radio Ekots lördagsintervju där hon sa: 
”Jag kan känna att jag blir riktigt upprörd när man hör att det inte följs, därför att det här får en direkt påverkan på sjukvården (…) man måste ha respekt för de som jobbar i vården och tagit emot våg efter våg”. 
Uttalande kommer efter att Sahlgrenska fortsatt att skära ned på verksamheten mitt under pandemin och ska ”effektivisera” uppåt en halv miljard på personalen 2021!
Sällan eller aldrig finns några bevis för att det just är följsamheten till restriktionerna som har triggat en tredje våg. Det är förstås svårt att veta hur det verkligen står till, men den undersökning som Sifo Kantar har gjort sedan pandemins början visar i alla fall att det inte är någon större förändring de senaste månaderna över hur människor ser på hur restriktionerna följs. 
I början av pandemin var det cirka 60 procent som ansåg att människor betedde sig bra för att hantera pandemin, medan 40 procent ansåg de hanterade den dålig. I samband med andra vågen under hösten svängde siffrorna till det omvända: 60 procent ansåg att man betedde sig dåligt, och 40 procent att folk betedde sig bra. Sedan december har det inte varit några större variationer i siffrorna som skulle kunna förklara den tredje vågen. 
Högst troligt är förstås att spridningen av den mer smittsamma brittiska virusvarianten gjort att R-talet (hur många en smittad i genomsnitt smittar) tagit sig klart över ett och därmed gett förutsättning för en ny våg. 

Det finns tre huvudsakliga områden för smittspridning: på arbetsplatser och skolor, vid sociala möten och hemma inom familjen. Eftersom restriktionerna för sociala möten redan är mycket omfattande och spridning inom familjen är mycket svårt att undvika återstår arbetsplatserna för att kunna pressa tillbaka smittspridningen. Här krockar dock folkhälsan med kapitalisternas vinstintressen. 
Att till exempel tillfälligt stänga ned stora arbetsplatser där det inte går att jobba hemifrån (med full lön för de anställda) skulle förstås kunna minska smittspridningen kraftigt – det visar om inte annat de stora smittutbrotten vid Aitikgruvan i Gällivare och batterifabriksbygget i Skellefteå. 
Men både den tunga industrin och byggbranschen gör miljardvinster trots pandemin och regeringen är inte beredd att göra något som hotar vinsterna. Då tar de hellre en tredje våg med fler döda och skyller på att allmänheten inte följer restriktionerna. 
Inte heller är regeringen beredd att skjuta till de resurser som behövs till en återuppbyggd välfärd i offentlig regi med till exempel kraftigt utbyggd testning och smittspårning, utbyggd kollektivtrafik utan trängsel och mer personal i äldreomsorgen och skolan för mindre stress och mer kontinuitet i verksamheten. 
För att få till en sådan ändring är det nödvändigt och därmed välkommet med stora coronasäkra demonstrationer, även om de som protesterar i andra länder skulle tvingas bryta mot vissa restriktioner (en studie från till Black Lives Matter-demonstrationerna i USA visade att dessa utomhusprotester inte bidrog på något mätbart sätt till smittspridningen).

Mantrat uppifrån om ”bristande respekt för restriktioner” är precis som skuldbeläggande av flyktingar eller hetsen om ”kriminella i förorterna” försök att sparka nedåt och lägga ut dimridåer runt de verkliga problemen i samhället.
Kapitalismens ökade klassklyftor, nedmonterade välfärd och exploateringen av naturen är både orsaken till det dödliga virusets uppkomst och dess dödliga framfart, särskilt bland gamla, sjuka och fattiga.