Trump, tariffer, reträtter

Världen bevittnar en global maktkamp. Det är förklaringen till Donald Trumps handelskrigsförklaring med extrema tullmurar, med Kina som huvudmål. En vecka efter den massiva attacken tvingades Trump till reträtter och undantag. En djup finanskris var nära. Men fortfarande är tullmurarna rekordhöga och de imperialistiska motsättningarna har förstärkts. 

Av Per-Åke Westerlund // Artikel i Offensiv

1. Befrielsedagen var en krigsförklaring

”Detta är en krigshandling mot hela världen”, konstaterade Martin Wolf i Financial Times efter Donald Trumps ceremoni på ”Befrielsedagen” den 2 april. Det är en korrekt beskrivning av den aggressiva imperialism och kolonialism som Trump representerar. De extrema tullarna motiverades med USA:s ”nationella säkerhet”. USA:s invånare uppmanades att vara beredda på uppoffringar under konfrontationens inledning för att senare få del av vinsterna.

Det var inte i första hand en fråga om handel, utan om att etablera vem som bestämmer, i synnerhet gentemot den kinesiska imperialismen, men även mot EU och resten av världen.

Därför bet inte ekonomernas invändningar: De som varnade för att 1930-talets tullmurar ledde till depression, eller de som visade att USA:s underskott i själva verket gjort att dess regeringar har kunnat leva över sina tillgångar. 

2. Kaos och vädjanden

Den första reaktionen från politiker och kapitalister var chock. Trots Trumps alla valtal trodde de inte att han skulle gå så här långt. Den långa listan med tullmurar mot världens länder var en blandning av mardröm och grotesk komedi.

Börsraset följde omedelbart, värden för tiotusentals miljarder kronor suddades ut. Detta följdes av oro för världsekonomin, jobb och pensionsfonder. Exportindustrin i många länder höll andan. Regeringarna i Taiwan och Vietnam var bland dem som lovade att sänka sina tullar gentemot USA till noll. EU:s erbjudande om att sänka till noll besvarades dock med att det inte räcker.

Den första reaktionen från Vita huset var att tullmurarna ligger fast, ”det blir inga förhandlingar”, däremot samtal med Japan och Sydkorea.

3. Finanssystemet nära krasch

Men ”det finansiella systemet kom farligt nära stupet” utropade The Economist i en rubrik. Det var inte bara aktierna som rasade. USA:s statsobligationer, som stigit i varje börskrasch sedan 1987, utom under covid, började också falla i värde. Statspapper för över 27 000 miljarder dollar såldes på några dagar. Japan var bland de som sålde och oron ökade för att även Kina, som har mycket stora innehav av amerikanska skuldsedlar, skulle börja sälja ut. Det gjorde att även dollarn föll med 4 procent på några dagar.

Stora kapitalistiska hedgefonder sålde både statspapper och guld för att få kontanter att täcka sina skulder med. En av miljardärerna kommenterade att han fruktade ”någonting värre än en recession”.

4. Fiasko – inte ”enligt plan”

Efter en vecka tvingades Trump att backa. Hans underdåniga medarbetare sade genast att detta hände ”enligt plan”. Men även Trump själv hänvisade till att ”folk blivit oroliga”.

Rekordtullarna som påstods vara vedergällning mot andra staters tullar, pausades under 90 dagar. För alla utom Kina, där nivån till sist (?) hamnade på 145 procent.

Den globala bastullen på 10 procent behölls, liksom 25 procent på stål, bilar och aluminium. Speciella tullar på läkemedel och halvledare ska komma senare.

Om det var tullarna som skulle locka industrier till USA, så måste ju pausen leda till att de också pausar, eller helt avstår.

Även efter reträtten är USA:s tullar i medeltal 20 procent, från tidigare 3 procent, vilket beräknas öka priserna för ett amerikanskt hushåll med motsvarande 47 000 kronor per år.

5. Kinas svar och upptrappning

Den kinesiska regimen har svarat tullarna med motsvarande höjningar, till 124 procent. Tullmurarna på båda sidor betyder att handeln kommer att rasa, ner mot nollstrecket. Den frånkoppling som redan är på väg accelererar.

Kina skakas av en djup ekonomisk kris och är helt beroende av exporten. Beroendet av USA-marknaden har minskat, men ett handelskrig kan slå mot exporten till EU och Sydostasien.

Peking har flera starka kort, det stora innehavet av amerikanska statsobligationer vilket har finansierat USA:s underskott, liksom Kinas dominans i förädlingen av sällsynta jordartsmetaller. Kampen om mineraler världen över kommer att skärpas, vilket ökar krigsriskerna.

6. Nya undantag

Bara dagar efter 90-dagarsreträtten kom nästa undantag. Mobiltelefoner och annan elektronik skulle inte ingå i de höga tullarna mot Kina. Mobiltelefoner är den viktigaste exportprodukten från Kina till USA och står för en tiondel av den totala exporten på 440 miljarder dollar. Att Trump backade betydde mycket för Apple, som har 80 procent av sin produktion i Kina. Men strax därefter kom ett nytt besked, att telefonerna och annan elektronik kommer att ingå i de tullar för halvledare som är på väg.

7. Underminerat dollar och förtroende

”Rädslan finns överallt”, kommenterade Stéphane Bouj­nah, chef på Eurobörsen i Paris, och fortsatte: ”USA är oigenkännbart, vi lever i en övergångstid”. Trump kommer att få enorma problem med att återupprätta någon form av förtroende, om han nu bryr sig. 

Trumps planer hittills betyder att USA:s underskott och skulder kommer att öka kraftigt. Detta samtidigt med varningarna för recession och ökad inflation. 

2000-talets kriser – finanskraschen 2008-09 och covid – har säkrats från att bli ännu djupare tack vare centralbankernas ingripanden, särskilt Federal Reserve i USA. Det kan väl bli fallet även nu, trots att det skulle öka både skuldsättning och inflationen. 

8. 90 förhandlingar?

Vita husets papegojor påstår nu att Trump ska delta i förhandlingar med 90 länder som står i kö för att nå avtal med USA-imperialismen. Någon lista på de regeringar som bett om detta – tidigare sades det vara 75 – har inte presenterats. Osäkerheten kvarstår.

Om så många förhandlingar blir av och vad det leder till är oklart. EU har redan avvisat krav från Trumpadministrationen om att moms, miljöregler och annat ska ingå. 

Samtidigt pågår ett frenetiskt sökande från EU och andra efter alternativa handelspartners, från ASEAN (10 stater i Sydostasien), Gulfstaterna, Mercosur i Latinamerika och så vidare. Men även dessa förhandlingar stöter på många nationella hinder.

9. Trump långt ifrån sina mål

Efter alla reträtter har Trump tappat kraften från ”befrielsedagen”. Han kan knappast komma med en ny lista. Just nu är han mest stolt över att ha räddat världsekonomin från sig själv. 

Allt fler prognoser pekar på att USA är i en ekonomisk nedgång. Detta samtidigt med ökade priser – inflation – kallas för stagflation, ett allvarligt tillstånd för den kapitalistiska ekonomin.

Ovanpå detta finns hotet om ett valutakrig, där länder devalverar för att vinna fördelar i sin export. Allt som allt kommer handeln att minska.

10. Trump – symbol för kapitalismen

Trumpregimen är en symbol för kapitalismens djupa kriser, både ekonomiskt och politiskt. Dess reaktionära politik är ett tecken på desperation. Avgörande för fortsättningen är motståndet underifrån, arbetarklassens agerande, kamp, strejker och masskamp.