av Joshua Koritz, Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA) // Artikel i Offensiv
Det stimulanspaket som nyligen undertecknades av Trump uppgår totalt till ett oemotsvarat värde på över 22 biljoner kronor. Även om det mesta av det går till storföretagen finns det också en del som kommer arbetarhushållen till del.
Varje skattebetalare som tjänar upp till 1 miljon kronor om året kommer att få ett engångsbelopp på maximalt 12 000 kronor. Dessutom förlängs arbetslöshetsersättningar och ökas med upp till 6 100 kronor i veckan samt utökas till gig- och tillfälligt kontraktsanställda. Utöver det får sjukhusen ett tillskott på 1 300 miljarder kronor, delstatsbudgetarna utökas och 3 730 miljarder kronor ges till småföretag.
Detta är fortfarande långt mindre än vad arbetare kommer att behöva för att klara sig igenom den största ekonomiska kraschen sedan 1930-talets, med en rekordstor ökning av arbetslösheten.
Men om du tror att 22 biljoner kronor är mycket (vilket det är), har du missat att ytterligare 42,5 biljoner kronor ges till storföretagen! Det är inte bara det att arbetarnas checkar uppgår till blott ynka 11 procent av stimulanspaketet, utan också att rubriksiffrorna är långt ifrån hela sanningen. Faktum är att 48 biljoner kronor ställs till storföretagens förfogande, jämfört med de 2 500 miljarder kronor som betalas ut till arbetare. Detta reducerar arbetarnas del till bara 4 procent.
Stödet till småföretag och arbetare kan säkert stimulera ekonomin. Men den avgörande frågan är: vad kommer storföretagen att göra med sina stödpengar?
Storföretagen hade redan innan stimulanspaketet så överfyllda kassakistor att de inte visste vad de skulle göra med alla pengar. Och om de inte investerade tidigare, varför skulle de då investera när ekonomin är i kris, produktionen rasar och efterfrågan faller snabbt?
Tidskriften Politico rapporterar att åtskilliga underliga förbehåll har smygits in i krispaketet. Dessa innehåller bland annat snabbframställning av ”innovativa solskydd”, och att casinon tillåts få ta del av räddningspaketet. Till det ska läggas att fastighetshajarna får skattelättnader på uppemot 1 720 miljarder kronor.
Det som inte inkluderas i paketet är stöd till de oförsäkrade eller underförsäkrade som har smittats av viruset och behöver sjukhusvård. Pensionärerna får inte ett öre i bidrag. Engångsbeloppet på maximalt 12 000 kronor kommer inte heller inte räcka långt.
Enligt Bernie Sanders, som benämner sig som demokratisk socialist och kampanjar för att bli Demokraternas presidentkandidat, behöver alla arbetare som drabbas av nedstängningar och karantän få 20 000 kronor i månaden för att förhindra att de ligger efter med hyran, att de inte kan betala räkningar och för att de ska försörja sig själva och sina familjer.
Att genomföra detta skulle kosta ungefär 6 700 miljarder kronor i månaden.
Med en konservativ uppskattning på fyra månader blir summan blir 27 biljoner kronor – vilket fortfarande är ett lägre belopp än det som har gjorts omedelbart tillgängligt för storföretagen.
Det finns en stor ilska bland arbetare mot att miljardärerna, det vinstorienterade sjukvårdssystemet och profiterandet på medicinsk utrustning skyddas. Vanligt folk frågar sig också: hur kommer landet att se ut i andra änden av denna kris, med tanke på den ekonomiska katastrof som kommer att fortgå även efter att coronaviruset är inringat och under kontroll?
Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA) menar att det behövs ett omedelbart program som garanterar alla kostnadsfri sjukvård; en garanterad minimiinkomst på 150 kronor i timmen eller 6 100 kronor i veckan så länge denna kris varar; samt en frysning av alla hyror och låneåterbetalningar. Varje företag som ber om ekonomiskt stöd bör tas över i offentlig ägo och ställas under de anställdas kontroll.
Vi behöver ett socialistiskt system som prioriterar människornas hälsa, säkerhet och behov. Det profitsystem vi har måste bort.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.