av Per Olsson // ur veckotidningen Offensiv
Med stöd av rasistiska, högerextrema partiet AfD (Alternativ för Tyskland) valdes FDP:s (liberalerna) ledare Thomas Kemmerich den 5 februari till Thüringens nye delstatspresident (regeringschef). Det var första gången som de traditionella högerpartierna FDP och CDU (kristdemokraterna och förbundskansler Angela Merkels parti) tog steget att regera med stöd av och på nåder av AfD. Bara två timmar efter den historiska omröstningen började människor samlas utanför delstatsparlamentet i Erfurt för att protesterna mot beslutet och senare på kvällen genomfördes demonstrationer runt i Tyskland mot FDP, CDU gått samman med AfD.
De kraftiga protester och ilskan mot FDP:s och CDU:s beslut i Thüringen, samt rädslan att detta skulle ytterligare fördjupa den politiska krisen samt försvaga landets regering – en koalition mellan CDU och socialdemokratiska SPD – fick ledningen för de båda partierna att snabbt distansera sig från handlandet i delstaten. Rädslan för upptrappade protester och dess följder var så stor att förbundskansler Angela Merkel mitt under sitt statsbesök i Sydafrika, tillfälligt fick ta över rollen som CDU:s partiledare, en post hon lämnade ifjol.
Dagen efter (den 6 februari) deklarerade Thomas Kemmerich att han avgår som regeringschef i delstaten Thüringen och hoppades på nyval. Han hade då suttit mindre än 24 timmar på sin post. Skandalen blir inte mindre av att enligt tysk media kan Thomas Kemmerich under de kommande sex månaderna inkassera totalt 93 000 euro (över 980 000 kronor) för sitt dygn som delstatspresident.
Skandalen blir inte mindre av att enligt tysk media kan Thomas Kemmerich under de kommande sex månaderna inkassera totalt 93 000 euro (över 980 000 kronor) för sitt dygn som delstatspresident.
“Valet av Kammerich var en skandal, ett tabubrott, som visar att CDU och FDP är redo att regera med tillsammans med extremhögern. Men det är också en väckarklocka som larmar om behovet av en vänster som med klasspolitik är beredd att ta striden mot högern. Die Linke i Thüringen måste bryta alliansen med SPD och de Gröna och bli ett verkligt oppositionsparti som underifrån bygger ett motstånd mot den antisociala politik som de etablerade partierna och AfD står för”, som Sozialistische Alternative (SAV) ISA i Tyskland skrev i en kommentar på kvällen den 5 februari.
Det är dock inte alls säkert att det blir nyval, eftersom CDU är emot och det innebär att det inte finns den 2/3-majoritet som krävs för att utlysa ett nytt delstatsval. Det senaste delstatsvalet i Thüringen, i oktober förra året, blev till ett katastrofval för den tyska regeringskoalitionens två partier, särskilt för CDU som backade med nästan 12 procentenheter jämfört med valet 2014 (SPD backade med drygt 4 procentenheter).
CDU förlorade främst väljare till AfD som ökade med med nära 13 procent, partiet fick totalt 23,4 procent av rösterna och blev delstatens nästa största parti. FDP fick 5 procent och det räckte för att precis ta sig över spärren för små partier.
Största parti blev Die Linke (vänsterpartiet) som ökade med 2,8 procentenheter till 31 procent. Die Linke var också det ledande partiet i den den så kallade rödgröna koalition (Die Linke, SPD och Die Grünen (de gröna) som styrt delstaten sedan 2014.
Valutgången innebar att den styrande koalitionen inte längre hade majoritet, AfD, CDU och FDP hade tillsammans ett mandat mer. Och eftersom både FDP och CDU redan på valnatten uttalat att ett samarbete med Die Linke eller AfD var uteslutet skulle nästa delstatsregering om den överhuvudtaget skulle kunna bildas bli en minoritetsregering.
Det såg först ut som att den gamla ”rödgröna” koalitionen på nytt skulle styra, men nu i minoritet, och att delstatsregeringen precis som tidigare skulle ledas av Die Linkes Bodo Ramelow (som tillhör högern inom partiet och kan beskrivas som socialdemokrat).
Den 5 februari skulle den nya regeringen godkännas. I de två första valomgångarna, då det krävdes majoritet, röstade AfD på sin egen kandidat. Men i den tredje omgången, då det räckte att få flest röster, förenades AfD med CDU och FDP och röstade på Thomas Kemmerich, som med en röst mer än de “rödgrönas” Bodo Ramelow därmed kunde väljas till ny delstatspresident.
Så klart var detta uppgjort på förhand. I efterhand har Thomas Kemmerling försökt bortförklara sig med att han blev utsatt för ”ett förrädiskt AfD-trick”, men det hävdade han först efter sin avgång. Innan dess var han fullständigt nöjd med omröstningens resultatet och förberedde en regeringsbildning.
Det var protesterna tillsammans med maktelitens rädsla för att protesterna skulle bli till rörelse mot den rasism samt högerpolitik som alla de etablerade partierna i olika grad står för, som tvingade bort Thomas Kemmerich. Särskilt CDU och inte minst dess systerparti i Bayern har kopierat delar av AfD: s politik och retorik.
Det var protesterna tillsammans med maktelitens rädsla för att protesterna skulle bli till rörelse mot den rasism samt högerpolitik som alla de etablerade partierna i olika grad står för, som tvingade bort Thomas Kemmerich.
Sedan länge har också flera ledande CDU-politiker i Thüringen sagt att regeringssamarbete med AfD är att föredra framför en “rödgrön” koalition ledd av Die Linke. Löftet på valnatten om inte aldrig samarbeta med AfD var falskt, en tillfällig manöver. I november manade 17 CDU-pampar i delstaten att det nu vara dags att “tala med alla partier för att få en stabil regering”, det vill säga AfD måste bli med regeringsunderlaget.
I det fallet, och det finns likheter med Sverige, var att “tala med” lika med dörröppnare till samarbete och till att rösta gemensamt med rasister och extremhögern, som i Thüringen.
Foto: 1 från demon I Hamburg kvällen den 5 februari, SAV-flaggan
Foto: Jakob, från SAV Köln talar på den demonstrationen kvällen den 5 februari.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.