UG:s ”Kycklingens pris” visar systemets brutalitet

av Stefan Lundqvist // Artikel i Offensiv

I förra veckans Uppdrag granskning (UG) i SVT kastades vi direkt in i ett stort hermetiskt tillbommat djurstall i Skåne med tusentals svältande avelshöns genetiskt besatta av att äta. Tittarna fick återigen bevittna exempel på en djur- och livsmedelsindustri, för djuren ett skräckkabinett, värre än vad veckans alla Halloweenpåhitt kunnat uppbåda.

Det multinationella företaget Aviagen som äger anläggningen är världsledande på kycklingavel och ligger bakom nästan all matkyckling vi köper. Deras framavlade kycklinghybrid, Ross 308, dominerar nästan totalt i Sverige.
Jenny Yngvesson på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har forskat på arten och berättar att en filé från Ross 308 blir dubbelt så stor som från andra kycklingar. Dessutom växer de snabbt. Effektivt och mest kött per kilo. Det finns inget landlevande djur som omsätter foder så bra. ”Want to maximize your profit? Choose Ross 308”, som det heter i marknadsföringen.
– De växer mycket mer än vad deras skelett är anpassat till så de får ont och kan inte gå ordentligt. Man kan också se att de inre organen, särskilt hjärtat, inte hänger med, säger Jenny Yngvesson.

Varje år transporterar Aviagen i Skottland 200 000 slaktkycklingsföräldrar till Sverige. Transporten görs med lastbil och färja och tar 35 timmar. UG förklarar att dessa fåglar är framavlade för tillväxt, fodereffektivitet och hög aptit. Men deras uppgift är att lägga ägg. Skulle de få äta obegränsat ”tills de spricker” skulle de inte kunna producera äggen.
Medan kycklingarna blir till mat efter 35 dagar ska föräldrarna leva i 400 dagar för att leverera ägg. Men de har samma tillväxtgener som sina kycklingar och den restriktiva utfodringen skapar då hunger, konkurrens, stress och aggressivitet mellan hönsen.
Tack vare filmer från djurrättsorganisationen Djurrättsalliansen, får tittarna se exempel på kannibalism, hur desperata hönor i Aviagens djurstall hackar loss fjädrar och äter på varandra. En höna som fallit ihop men som fortfarande andas får sitt tarmpaket och sina äggstockar utslitna och uppätna.
Per Jensen, professor i etologi, har följt kycklingbranschen i många år och säger i programmet:
– Det här är förmodligen det största djurskyddsproblemet vi har i all djuruppfödning… Det är otroligt allvarligt ur djurskyddssynpunkt att begränsa födo- och vatten­intaget för ett djur… Hela systemet som är uppbyggt på snabbväxande slaktkycklingar som vi kan slakta vid en tidig ålder för att få en ekonomisk fördelaktig produktion och billigt kycklingkött bygger på att man gör det här mot föräldrarna… Vill man ha det här systemet har man det här problemet.

När UG konfronterar branschorganisationen Svensk Fågel med filmbevisen från Djurrättsalliansen slår de som med en betingad reflex ifrån sig.
Både vd:n Maria Donis och hennes ”djurvälfärdsexpert”, etologen Anna Silvera, misstror UG:s uppgift att filmerna är tagna på en av Aviagens tretton gårdar i Sverige när de framhärdar i att de inte vill kommentera vad de ser på filmen för att ”de vet inte var det här är filmat och i vilket syfte”. Där syns inget intresse, inget engagemang, ingen skräckupplevelse för den delen, bara försvarsinställning.

Hela systemet som är uppbyggt på snabbväxande slaktkycklingar som vi kan slakta vid en tidig ålder för att få en ekonomisk fördelaktig produktion och billigt kycklingkött bygger på att man gör det här mot föräldrarna. Vill man ha det här systemet har man det här problemet.

Efter att vägrats tillträde på Aviagens och Svensk Fågels anläggningar reser UG till Norge och Norsk Kylling och där är de varmt välkomna. Skräckstämningen från programmets första del spricker upp. Finns det ett bättre alternativ?
Hos Norsk Kylling är devisen att de inte vill syssla med något som inte tål att visas upp. Efter samma djurskyddsproblem som i Sverige har de bytt kycklinghybrid från Ross 308 till Hubbard, en mer långsamväxande kyckling även om den bara har en två veckor längre tillväxttid än sin föregångare. Ägarna av kycklinggårdarna berättar glada och lättade av sina erfarenheter:
– De är livskraftiga och livligare. De flyger och springer tills sista dagen. De trivs och det är skönt att slippa plocka bort döda kycklingar.
Och avelsdjuren har här inga foderrestriktioner som Ross 308:
– De har mat hela dagen, så när vi utfodrar dem på morgonen utbryter ingen panik.
Hilde Talseth, vd på Norsk Kylling, säger att bytet inte gjorde produktionen dyrare, utan tvärtom har de tjänat på det såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt.

I Europa tycks också trenden vara att Hubbard är på väg att ersätta Ross 308. Procenttal sålda Hubbardkycklingar i butik: Norge 30, Nederländerna 15, Danmark 20, Frankrike 40.
Men i Sverige säljs endast 1 procent Hubbard. Här är det fortfarande Ross 308 som gäller.
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA) har nyss gett ut en rapport där de allvarliga följderna av foderbegränsning för avelsdjuren beskrivs. Man rekommenderar därför att långsamväxande kycklinghybrider ska användas. Linda Keeling är en svensk professor som är medförfattare till rapporten och medverkar i programmet:
– Det är inte hållbart. Vi måste tänka om. Näringen har växt fram för att producera billigt kycklingkött och konsumenterna har vant sig vid det. Det måste bli hållbart utifrån en djurvälfärdssynpunkt.

Flera av forskarna på området säger att djurskyddsproblemen har sin rot i ”systemet”, att det är det som det är fel på, men tar det inte till sin spets, sin slutsats. Kycklingkött är i ett kapitalistiskt system i första hand en vara som ska förädlas och säljas på en marknadsekonomisk marknad.
Privata ägare i kycklingindustrin, till exempel Aviagen, Guldfågel med flera, pressar produktionskostnaderna för att kunna sälja med högsta möjliga profit. Deras metoder är som programmet visar ibland ljusskygga och förödande. UG visar också stora brister i Länsstyrelsernas plikt att kontrollera kycklingindustrin. Deras inspektioner är glesa, de förvarnar i god tid innan sina besök och deras påpekanden på brister åtgärdas inte alltid.
Dagens höga matpriser gör att kyckling för många ändå är ett billigt alternativ på mat till familjen. Efter att ha sett programmet kan jag tänka mig att många fortsätter som vanligt, en del ändå avstår, fler söker alternativ till svensk kyckling eller skulle tänka sig betala mer om de visste att det gagnade djurets välfärd fram till slakt.

I ett socialistiskt samhälle utan kortsiktig jakt efter privata vinster, arbetarkontroll, öppenhet för djurrättsinsyn- och makt på livsmedelsindustrin skulle matproduktionen få förutsättningar att bli mer etisk både för människa och djur.
En övergång till mer vegetabilieproducerad och närproducerad mat är också en nödvändighet för att klara av klimatkrisens utmaningar och tillhandahålla en grön omställning som gynnar alla – som med nödvändighet behöver vara socialistisk.

Konsekvenser sedan programmet sändes:
• Thomas Carlsson, vd för svenska Aviagen Swe Chicks sedan 20 år, har fått sparken.
• Svensk Fågel pudlar på sin hemsida.
• Ägaren av Aviagen och en av världens rikaste män, Erich Wesjohann, uppgavs av UG ha känt vart vindarna blåser och därför nu ståtar som ägare även av den långsamväxande kycklinghybriden Hubbard – och kontrollerar därmed 80 procent av världens kycklingavel.