Upp till bevis – tar facken kamp mot sänkta löner?

Av Per-Åke Westerlund // ur veckotidningen Offensiv

Målet sägs vara “bättre integrering” och “fler i arbete”. I verkligheten är det ett bidrag till företag som ändå skulle anställt. Så var det är högerregeringen 2006-07 sänkte arbetsgivaravgifterna för unga med 15 miljarder kronor. Kanske 10 000 fick anställningar som de i de allra flesta fall ändå skulle fått, och många av jobben var osäkra anställningar.

Sänkta löner och lönekostnader (arbetsgivaravgifter) har i alla tider stått på kapitalets önskelista. Länge var det särskilt unga som påstods få jobb om “bara” lönerna sänktes. Nu ingår även nyanlända flyktingar som slagträ för att sänka lönerna. Bland högerns förslag finns också fler tidsbegränsade anställningar, lägre löner för “enkla jobb” och sänkta löner för det första jobbet.

Höstens budget innehåller en drastisk sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga, nyanlända och långtidsarbetslösa från 31,42 procent till 10,21 procent. Från 1 juli nästa år ska också nya etableringsjobb införas. Att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa ska kosta arbetsgivaren 8 400 kronor i månaden. Lönen kommer att vara 19 780 kronor i månaden (15 600 kronor efter skatt). Anställningen ska gälla i två år.

Vad blir effekterna?
Det öppnar vägen för lönesänkningar för alla. Vilken är nästa grupp i tur? “Våra beräkningar visar att sänkta ingångslöner riskerar att sänka lönerna mer för dem som redan har jobb än det skulle ge i lön för dem som eventuellt får jobb”, konstaterade LO-ekonomerna i en analys. Även om fler fick jobb skulle den totala lönesumman på arbetsmarknaden minska – det vill säga statens bidrag skulle i första hand öka företagens vinster.

Fackförbunden 6F (Byggnadsarbetareförbundet, Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas förbund, Målareförbundet och Seko) visar i en annan rapport att lönesänkningar “skapar arbetande fattiga. Det är löner man inte försörjer sig på. Med tanke på hur bostadsmarknaden ser ut idag kan man utgå ifrån att dessa extremt lågavlönade grupperna koncentreras till redan socialt pressade och hårt segregerade bostadsområden. Att tro att det skapar grund för integration är aningslöst.” Ohälsan också högre bland lågavlönade.

6F:s utredning varnar också för de tyska “minijobben”, som av högerdebattörer sägs vara ett gott exempel. Lönen är 450 euro i månaden (under 5000 kronor), och “sjuk- eller arbetslöshetsersättning och pensionsavsättningarna är lägre än vid vanliga anställningar”. Minijobben har blivit extrajobb för t ex pensionärer, men är inget löntagare klarar sig på. De som fått minijobb har inte “gått vidare” till andra jobb med högre löner.

Även de nya etableringsjobben i Sverige kommer att ge låga pensionspoäng och låg sjukersättning. Den låg lönen blir också ett hinder för att hitta en bostad. Redan idag finns en rad olika subventioner för företag för att anställa nyanlända eller långtidsarbetslösa, där staten betalar över hälften av lönen. Men företag anställer inte av välgörenhet utan för att göra vinst, och det kostar inget att inte anställa någon alls. Det är oftast inte “enkla jobb” som efterfrågas utan yrkesutbildning och kompetens.

Det är extra absurt att de som nu vill “skapa jobb” är samma politiker och direktörer som beslutar om och driver på för fortsatta nedskärningar av arbeten som verkligen behövs – inom vård, omsorg, skola, kollektivtrafik, miljövård med mera.

För Moderaterna och Svenskt Näringsliv är det “onödigt” att fler ska studera på högskolan. De är öppet ute efter att skapa en extra lågavlönad grupp arbetare, som dessutom ska ha osäkrare villkor. Rutavdragets utvidgning ingår i detta. Det är extra absurt att de som nu vill “skapa jobb” är samma politiker och direktörer som beslutar om och driver på för fortsatta nedskärningar av arbeten som verkligen behövs – inom vård, omsorg, skola, kollektivtrafik, miljövård med mera. De är också stora supporters till att aktieägare ska kunna lägga ner fabriker och arbetsplatser som inte ger tillräckligt höga vinster.

Deras beslut är den verkliga orsaken till att långstidsarbetslösheten numera ökar och att det är svårare för unga och nyanlända att få jobb.

Flera fackliga ledare, som Byggnads ordförande Johan Lindholm, riktade hård kritik mot de antifackliga delarna av Januariavtalet. Men fortfarande står regeringen fast vid att etableringsjobben ska ge bidrag även till företag som saknar kollektivavtal och till bemanningsföretag.

Nu är det upp till bevis för fackföreningsrörelsen, att ta strid mot sänkta löner och bidrag till företag som redan har råd att anställa. En första protestdag behöver utlysas, med argument för avtalsenliga löner, förbättrade villkor och en upprustning av offentlig sektor, boende och infrastruktur i samklang med miljön, som ska skulle skapa 100 000-tals nya jobb. ■