Uppladdning för gruvkamp

av Raymond Stokki, ur veckotidningen Offensiv

I slutet av juli hölls ett läger i Gállok/Kallak i Jokkmokk mot fortsatt kolonialisering av Sápmi och mot de gruvplaner som fortfarande kan bli verklighet. Kampen mot planerna på en ny gruva på renbetesmarken i Gállok och för ett gruvfritt Jokkmokk har pågått i sex år, vare sig kapitalister eller aktivister har gett upp och nu laddas det upp för fortsatt och upptrappad kamp för lokalbefolkning och klimatet.

Vid kanten av malmkroppen samlades klimataktivister, gruvmotståndare och lokalbefolkning under helgen. Guidade rundturer, tal, musik, konst, dokumentärfilmning och diskussioner fyllde helgen. I väntan på regeringsbeslutet om en bearbetningskoncession för företaget Beowulf Mining att bryta järnmalm i Gállok/Kallak laddade aktivister för vad som kan komma, en nytändning i fajten mot gruvbolagen. Konstnärer peppade med solidariska kulturinslag från hiphop om klimatfrågor, gruvor och storföretag till spraymålning med Anders Sunna vars konst visade skarp kritik mot svenska statens behandling av samer och framförallt renägare. Samtal om innebörden av en eventuell gruva, vad som kan och bör göras i kampen mot gruvbolagen och för lokalbefolkningen, jämförelser med andra klimatkamper och sociala frågor. En tydlig antikapitalistisk prägel fanns närvarande då många har insett att samhället inte kan fungera om vi fortsätter som idag, som en aktivist uttryckte det ”vi måste förändra samhället, vi kan kalla det revolution”. Under fredagen fanns dessutom tre filmteam, från tre olika länder, på plats.

Liv Shange Moyo från Rättvisepartiet Socialisterna talade om erfarenheter från gruvarbetarnas kamp i Sydafrika och den växande klimatkampen runt om i Europa. Hon poängterade att dessa olika kamper inte bara vävs samman av gruvfrågan utan tog även upp om kapitalisternas rovdrift på människa och natur.

Tor L. Tuorda, lokal aktivist och aktiv i nätverket Gruvfritt Jokkmokk informerade om den tilltänkta gruvan med dagbrott och gruvdamm.
Gruvdammen med sandmagasin fyllt av giftiga restprodukter från gruvan är en osäker historia, ett dammbrott skulle kunna förgifta vattentäkterna för Luleå och Boden samt dra med sig befintliga vattendammar nedströms som skulle dränka de båda kuststäderna. Förutom att exploateringen av Sápmis kulturlandskap, världsarvet Laponia och naturtillgångarna i norra delen av Sverige så poängterar nätverket Gruvfritt Jokkmokk den skeva minerallagen och om hur liten del av en gruva som faktiskt går tillbaka till samhället. Minerallagen anger mineralavgiften 2 promille där tre fjärdedelar tillfaller markägaren, markägaren får därför 1 500 kr för varje miljon av det beräknade mineralvärdet och staten endast 500 kr per miljon.

Under helgen knöts nya kontakter och trots den dystra stämningen på grund av hotet om en gruva så peppades många inför en eventuell ny blockad och andra kampåtgärder om gruvplanerna sätts igång. ■