Uranbrytning i Sverige vore ett dråpslag mot miljön

av Offensiv

Regeringen vill skynda på beslutet att upphäva förbudet mot uranbrytning i Sverige. Det rapporterade Ekot i Sveriges Radio i början av februari.

Att bryta uran är alltid förknippat med stora miljörisker. Berggrunden i Sverige gör att de är extra stora.
I Sverige finns stora uranfyndigheter, men de är speciella. Uranet finns framför allt i så kallade alunskiffrar. Skiffrarna innehåller ofta en hel cocktail av metaller i ganska låga halter. Det är ett problem. Om man utvinner uranet och kanske ytterligare någon metall kommer det i avfallet att finnas kvar en mängd metaller som riskerar att läcka ut i naturen.
Halterna av metaller är i regel låga och skiffrarna ligger nära markytan, vilket innebär att om det öppnas gruvor kommer det att handla om mycket stora dagbrott.

Den uranfyndighet som är närmast att kunna bli till en gruva ger en bra bild av vad det handlar om. Det kanadensiska bolaget Aura Energy har kartlagt en fyndighet i Oviken söder om Storsjön i Jämtland. Bolaget var från början inriktad på att utvinna uranet, men när förbudet mot uranutvinning kom bytte bolaget inriktning och siktar numera i första hand på att utvinna metallen vanadin.
I samma veva stämde man den svenska staten på 17 miljarder kronor för att man ändrat lagen. Stämningen har inte varit framgångsrik, men visar på faran med de handelsavtal som gör att företag kan stämma stater som beslutar om skärpta miljökrav.

I första hand vill företaget bryta drygt 100 miljoner ton i ett stort dagbrott, men den totala fyndigheten som man tror sig ha kartlagt omfattar 14 miljarder ton. Det är oerhört mycket även i gruvsammanhang. Produktionen i alla gruvor i Sverige var knappt 90 miljoner ton 2021. Med tanke på att metallhalterna är låg kommer det mesta av det som utvinns att bli till ett mycket problematiskt avfall.
Ett tecken på hur svårt det är att ta hand om avfallet från den här typen av gruvor är Ranstad, den enda plats där det har brutits uran i stor skala i Sverige. Den totala kostnaden för att städa upp efter denna inte särskilt stora gruva, som bara var öppen i fyra år, blev 580 miljoner kronor.

Riskerna blir än större när det är små prospekteringsbolag som står bakom planerna. Erfarenheterna från de senaste 20 åren visar att dessa bolag gång på gång har visat att de inte tar miljöfrågorna på allvar. I och med att metallhalterna är så låga är också de ekonomiska riskerna stora.
Det är tydligt att regeringen till varje pris vill få igång bygget av nya kärnkraftverk i Sverige. Att öppna för uranbrytning är ett steg i denna riktning. Riskerna för miljön och för ekonomiska kraschlandningar med detta vägval är stora.