Vaccinet: Konspirationsteorier och vinstintresse hot mot folkhälsan

av Jonas Brännberg // Artikel i Offensiv

Redan innan pandemin listade Världshälsoorganisationen WHO vaccinmotstånd som ett av de tio största hoten mot folkhälsan i världen. Med coronapandemin har frågan ställts på sin spets, när över två miljoner har dött och nya vaccin utvecklats rekord­snabbt. 

I Sverige finns en stark tradition av vaccinationer och än så länge verkar en stor majoritet av de som har erbjudits covid-19-vaccination tackat ja. På sociala medier florerar dock både konspirationsteorier kring vaccinet och covid-19 – tillsammans med en sund skepsis mot vinsthungriga läkemedelsjättar.
Hittills har tre olika vaccintillverkare fått sina covid-19-vacciner godkända i EU och Sverige. Pfizer-Biontech, Moderna och Astra Zeneca. Alla tre har redovisat höga siffror (över 90 procent) för hur många som skyddas mot allvarlig covid-19-sjukdom, medan det fortfarande är osäkert om vaccinen skyddar mot att föra smittan vidare. Även bland de minst 50-tal andra vaccintillverkarna som gör försöksstudier kring sina vaccin verkar resultaten generellt lovande med högt skydd.
Till skillnad mot svininfluensa-vaccinet Pandemrix, som 2009 gav den sällsynta men svåra biverkningen narkolepsi hos cirka 500 barn, har alla nu godkända vaccin genomgått så kallad fas-3-prövning. Det betyder att de testats på ett stort antal personer för att kunna upptäcka även sällsynta biverkningar.

De möjliga allvarliga biverkningar som har rapporterats in till läkemedelsverket när nästan 250 000 hade vaccinerats är totalt 172 (Pfizer-Biontechs vaccin). Det inkluderar 25 dödsfall, men eftersom nästan alla som hittills har vaccinerats har bott på vård- och omsorgsboenden finns det idag enligt Läkemedelsverket inget som pekar på att vaccinet har orsakat dessa dödsfall. De vanligaste biverkningarna som har rapporterats in är trötthet, feber och huvudvärk.
Det betyder förstås inte att covid-19-vaccin, eller något annat vaccin, är garanterat helt riskfritt. Det som gör det extra viktigt med sund skepsism är företagens ”affärshemligheter”, vilket gör att de inte har redovisat alla data kring sina vacciner, och förstås bolagens vinsthunger (trots att deras forskning till stor del finansieras offentligt).
Dock visar all hittills tillgänglig information att vaccination är utan allvarliga risker. Att insjukna, vilket förstås är det vaccinet är tänkt att förhindra, innebär stora risker för individen. För yngre personer handlar det framför allt inte om risk att dö, utan risk för långvarig sjukdom med kvarvarande symptom som trötthet, andningssvårigheter och lukt- och smakbortfall.

Vaccinationen handlar förstås också om mer än individen. Det handlar om solidaritet med dem som riskerar att bli allvarligt sjuka och dö och med alla arbetare inom vården som i en redan nedskuren och ofta sönderprivatiserad verksamhet tvingats leva med en fruktansvärd arbetsbelastning under en stor del av det senaste året.
En ny undersökning av DN/Ipsos visar en stor ökning av antalet svenskar som tänker vaccinera sig mot covid-19, från 54 procent i september 2020 till 82 procent i januari 2021. Det har sannolikt att göra med att vaccinet börjat användas utan några rapporter om större problem, samt att Sverige drabbats hårt av en andra våg. 
I andra länder är det värre. Enligt en ny undersökning planerar bara 40 procent i Frankrike att vaccinera sig. Även i Polen, som också har drabbats hårt av virusets andra våg, är vaccinationförtroende lågt. Förutom vaccinets fruktansvärt orättvisa fördelning (läs artikeln bredvid) riskerar vaccinationmotstånd göra att kriget mot viruset misslyckas. 
Eftersom Sars-cov-2 är relativt smittsamt behöver sannolikt en stor del av befolkningen vaccineras för att smittspridningen ska kunna pressas ned. Om det inte sker kan smittspridningen fortsätta, och exempelvis drabba de som av olika skäl inte kan vaccinera sig. Det kan även riskera att nya mutationer av viruset utvecklas, som kringgår det skydd vaccinet ger.

Vaccinationen handlar om solidaritet med dem som riskerar att bli allvarligt sjuka och dö och med alla arbetare inom vården som i en redan nedskuren och ofta sönderprivatiserad verksamhet tvingats leva med en fruktansvärd arbetsbelastning under en stor del av det senaste året.

Även om en kan stöta på skeptiska till vaccin lite var som helst är den så kallade antivaxxer-rörelsen tydligt kopplad till högerextrema rörelser och personer. 
När 10 000 vaccinmotståndare samlades i London i höstas var de högerextrema välrepresenterade. Dolores Cahill från rasistiska Irish Freedom Party talade och även David Icke, som påstår att världen styrs av ”judiska bankirer”. 
Även i Sverige kan man se att de som är mest skeptiska till att ta vaccinen är SD:s väljare – enligt DN/Ipsos är 30 procent av dem negativa till vaccination.

Att antivaxxers och diverse konspirationsteorier får luft under vingarna i tider som dessa är inte konstigt. Under lång tid har förtroendet för de styrande och deras institutioner fallit som ett resultat av växande ojämlikhet, rasism, sexism, raserad välfärd, klimathot och två djupa ekonomiska kriser på bara tio år. 
Samtidigt har medielandskapet blivit allt mer likriktat, där dagordningen helt styrs av den härskande elitens åsikter och propaganda, helt skilt från den verklighet som de flesta av oss lever i. 
Det här skapar misstroende, ilska och en känsla av utanförskap, som när den inte kanaliseras till kamp mot systemets orättvisor av en kämpande arbetarrörelse istället kan utnyttjas av högerextrema och konspirationsteoretiker och ta sig uttryck i diverse mer eller mindre bisarra konspirationsteorier. 
Precis som rasismen blir en ”enkel” falsk förklaring på problem i samhället blir ”covid finns inte” eller ”Det är bara en vanlig influensa” ett sätt att motsätta sig etablissemangets budskap och samtidigt bortförklara ett verkligt problem.

Det behövs ett socialistiskt program både för att bekämpa pandemin och hela det kapitalistiska systemet som med pandemin visat alla sina livsfarliga brister. Ett sådant program innebär krav på förstatligande av läkemedelsindustrin under demokratisk kontroll och styre av de anställda och samhället som helhet – för att ersätta hemlighetsmakeri och patent med total öppenhet om alla forskningsresultat, så att medicinska framsteg kommer alla till del. 
Det innebär också att kanalisera ilskan och frustrationen över dagens orättvisor i en enad kamp av arbetare och unga mot den verkliga fienden som finns i det kapitalistiska systemet, och därmed minimera möjligheterna för högerextrema och vilseledande konspirationsteorier.