Våldshotet kommer från högern, inte vänstern

av Ammar Khorshed // Artikel i Offensiv

Den autonoma vänstern har på senare tid minskat sina aktiviteter och tonat ner sina budskap, enligt en ny myndighetsrapport. Rapporten konstaterar också att kommunala myndigheter inte uppfattar ”våldsbejakande extremism” från vänstern som ett reellt problem, tvärtemot vad medier och politiker gärna hävdar.

Forskarna Jan Jämte och Magnus Wennerhag har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) studerat hur kommunala myndigheter förebygger våld från den utomparlamentariska vänsterrörelsen, den autonoma vänstern, och hur aktivister påverkas av myndigheternas åtgärder. Rapporten bygger på en gedigen kartläggning av den autonoma vänsterns aktiviteter under perioden 1997-2016, intervjuer med aktivister och tjänstepersoner.
Forskarna konstaterar föga förvånande att kommunala myndigheter inte uppfattar våld från vänstern som ett reellt problem och att kommunerna därför inte bedriver något brottsförebyggande arbete mot ”våldsbejakande vänsterextremism”. Verkligheten går stick i stäv med politikernas iver att peka ut vänstern som våldsam, genom att klumpa ihop insatser mot vänstern med dito mot islamism och högerextremism. 
Rapportförfattarna skriver: ”[I] kommuner där grupper inom den radikala frihetliga vänsterrörelsen varit aktiva under senare år, framstår inte ’vänsterextremism’ som ett reellt lokalt problem för dem. Däremot anses ofta radikal islamism eller högerradikala grupper vara allvarliga och angelägna lokala problem.”

Verkligheten går stick i stäv med politikernas iver att peka ut vänstern som våldsam.

Kartläggningen visar att den autonoma vänstern har minskat sina aktiviteter och tonat ner sitt budskap. Utpekandet av autonoma vänstergrupper som våldsamma kan ha haft en viss effekt. 
Det är också en allmän trend att den utomparlamentariska vänstern har gått bakåt som en följd av ett hårt politiskt klimat och piskande högervindar.
Men den viktigaste förklaringen till att rörelsen har tonat ner sin profil och inslagen av våld är att den har skiftat strategi och orienterat sig utåt för att söka bredare samarbeten. Enligt rapporten ”har det skett en förskjutning från ett motkulturellt aktivistnätverk till en mer traditionellt organiserad rörelse som strävar efter att mobilisera i lokalsamhället och på arbetsplatser.”
Den autonoma vänsterns strategiska omorientering välkomnas av Rättvisepartiet Socialisterna (RS) som alltid har förespråkat att vägen framåt är gräsrotsmobilisering och kollektiv kamp, istället för individuella (vålds)aktioner som alienerar massorna. 
Det finns däremot ingen motsättning mellan en mer utåtriktad strategi och en hög socialistisk profil, även om budskapen behöver anpassas efter varje situation.

MSB-rapporten sågar begreppen ”extremism” och ”våldsbejakande”, som används flitigt av politiker och massmedier. ”Vad som är socialt och politiskt avvikande är historiskt föränderligt och varierar mellan olika samhällen”, kritiserar författarna det vaga begreppet extremism. 
Författarna riktar svidande kritik mot regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism, vars utpekande av autonoma vänstergrupper saknar relevans och därför inte har fått något som helst gehör bland tjänstepersoner ute i kommunerna.