av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv
Söndagen den 28 november hölls allmänna val i Honduras. För första gången sedan statskuppen 2009 har landet en vänsterpresident, som dessutom är den första kvinnliga presidenten i landets historia.
Xiomara Castro vann presidentvalet i Honduras som kandidat från partiet Libre. Partiet grundades av vänsterkoalitionen FNRP (Frente Nacional de Resistencia Popular) som kämpade emot statskuppen 2009, där den dåvarande presidenten Manuel Zelaya avsattes. Zelaya är även Castros make. Castro hade en ledande roll i protesterna mot statskuppen. Partinamnet Libre är en förkortning av Libertad y Refundación (Frihet och återupprättande), och libre betyder även ”fri”.
Presidentvalet stod mellan högerkandidaten Nasry Asfura, Yani Rosenthal från liberalerna och Xiomara Castro. Castro vann med över 50 procent av rösterna, vilket visar på ett starkt missnöje med högern och en önskan om förändring hos befolkningen.
Presidenten Juan Orlando Hernández valdes till president 2013, och 2017 fick han till en ändring av konstitutionen så att han skulle kunna sitta ytterligare en mandatperiod. Han anklagades dessutom för valfusk, och i protesterna som följde använde han sig av kravallpolis för att tysta ner dem. Han är också skyldig till en stor del av landets omfattande korruption.
Xiomara Castro vill göra upp med korruptionen i landet, något som blev en av hennes viktigaste frågor i valkampanjen. Hon vill också införa rätten till abort i särskilda fall, där det idag råder ett totalförbud.
Många latinamerikaner har fått nog av nyliberalismen och högern. I flera länder har vänsterkandidater röstats fram i de senaste valen. I Peru vann vänsterkandidaten Pedro Castillo i somras, efter årtionden av korrupta högerregimer. I Bolivia vann vänsterns kandidat Luis Arce, efter att den USA-stödda statskuppen avsatte Evo Morales år 2019. I Chile är det presidentval den 19 december, och enligt opinionssiffrorna leder vänsterkandidaten Gabriel Boric mot extremhögerkandidaten Jose Antonio Kast.
I Honduras är Xiomara Castro den första presidenten som inte tillhör Nationella partiet eller Liberala partiet, sedan demokratins återinförande år 1982.
Detta kan vara början på en ny vänstervåg i Latinamerika, efter många år av nyliberal och reaktionär politik, statskupper och korruption.
Attackerna på vänstern från USA fortsätter och det är viktigt att folket i de olika länderna står upp för demokratin och den politik som värnar dem. Det behöver även sättas press på dessa vänsterledare att de håller sina löften och faktiskt börjar leverera.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.