Vänsterseger i Peru

Pedro Castillo

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv

Efter årtionden av reaktionära och korrupta regimer står det nu klart att vänsterkandidaten Pedro Castillo blir Perus nästa president. Att läraren, strejkledaren och bondeaktivisten för vänsterpartiet Partido Político Nacional Perú Libre (”Fria Peru-partiet”) besegrade diktatorsdottern Keiko Fujimori och hennes högerparti Fuerza Popular (”Folklig styrka”) markerar det massiva folkliga missnöjet mot högerpolitikens växande klassklyftor, fattigdom, privatiseringar och korruption.

Inga fler fattiga i ett rikt land

Den andra valomgången blev en rysare. När rösterna började räknas ledde Fujimori länge på de snabbt räknade rösterna från Lima och storstadsområdena. Men i takt med att rösterna från arbetar- och bondeområdena på den fattiga landsbygden räknades knappade Castillo sakta men säkert in. Med alla 18,8 miljoner röster räknade skiljer det endast ca 50 000 röster upp till Pedro Castillos 50,15 procent, samtidigt som Keiko Fujimori kräver att 200 000 röster ska ogiltigförklaras och ytterligare 300 000 röster granskas.
Bara veckor innan valdagen var Pedro Castillo så okänd internationellt att CNN hade problem att hitta en bild på honom. Pedro Castillo är däremot känd bland fattiga och inom arbetarrörelsen som strejkledaren från den nationella lärarstrejken 2017 som segrade och vann en nära fördubbling av de usla lärarlönerna.

Vänsterkandidaten hade endast kring 2000 följare på twitter och instagram strax innan valkampanjen. Den stora styrkan låg i outtröttligt kampanjande (på hästrygg) i Perus fattigaste områden. Medan Pedro Castillos valmöten samlat hundratusentals i vad som närmast varit massprotester under parollen ”Inga fler fattiga i ett rikt land” har Keiko Fujimori dominerat i TV och satsat stora summor pengar på att bussa supportrar från förmögna områden till fattiga orter till välregisserade jippon för att ge sken av folkligt stöd.
Castillo vann stort över Fujimori i första valomgången och hade inför den avgörande omgången en tvåsiffrig ledning. Men val är inte rättvisa; högereliten, media och storföretagen kunde med sina ändlösa ekonomiska resurser iscensätta en grotesk smutskastningskampanj som innebar att Fujimori knappade in hela avståndet inför andra valomgången. I nästan var och varannan korsning i Lima och andra storstäder hängdes stora betalda anti-Castillo-plakat upp, t ex ”Protege tu trabajo y libertad – No al comunismo” (”försvara ditt arbete och din frihet – Nej till kommunismen”). Samtidigt har Fujimoris juridiska team med uteslutande vita advokater jobbat för att hitta sätt att frånta urinvånare rösträtt.
Smutskastningskampanjen syftade till att brännmärka Pedro Castillo som ”farlig” och ”terrorist” med kopplingar till den maoistiska gerillasekten Sendero Luminoso (”Den lysande stigen”) som terroriserade stora delar av Peru under 1980- och -90-talen.

Anklagelserna är så klart påhitt, särskilt mot bakgrund av Pedro Castillos engagemang i Ronda Campesina, bondepatrullerna som försvarade byar mot Sendero Luminoso under inbördeskriget. Rörelsen finns kvar än idag för att vakta mot boskapstjuvar och brott (polisen ignorerar brott mot fattiga och bönder men mobiliseras mot protester och strejker). Den vänsterpräglade rörelsen med massivt stöd bland lokalbefolkningen organiserar 26 000 frivilliga bara i Pedro Castillos hemprovins Chota och senast någon vecka innan valkampanjen deltog Pedro Castillo i patrullering.

Castillo har bland annat gått till val på att bland annat fördubbla statens andel av gruvbolagens vinster till 70 procent till att förbättra vård och utbildning samt drastiskt minska inkomstsklyftorna. Perus sjukvård har nära på kollapsat efter decennier av nedskärningar samtidigt som landet har världens högsta antal coronadödsfall per capita.
I valplattformen finns också krav på en ”konstituerande församling” som ska skriva utkast till en ny grundlag att ska ersätta dagens från 1993 som skrevs av förre högereaktionäre presidenten Alberto Fujimori (Keiko Fujimoris far, idag dömd för människorättsbrott och korruption. Även dottern riskerar fängelse för pengatvätt, vilket varit en drivkraft att vinna valet och därmed immunitet). Fria Peru-partiet har talat om att den nya grundlagen fastslå Peru som ”en reglerad marknadsekonomi med en aktiv stat”.
Men det begränsade programmet – med beskattning och reglering av storföretagen – är otillräckligt ur flera perspektiv. Dels är det otillräckligt sett de otroliga sociala klyftorna där drygt var femte invånare beräknas leva i fattigdom och hela 25 procent saknar tillgång till toalett. Dels är det otillräckligt sett till de historiska erfarenheterna; kapitalisterna kommer inte att acceptera att en massiv ökad beskattning som berövar dem vinsterna och kan svara med både ekonomiskt sabotage, kapitalflykt eller att finansiera en militärkupp som vi så många gånger sett tidigare.

Enda sättet att säkra arbetarklassens seger och reformer som består är att omedelbart nationalisera storföretagen och bankerna samt att organisera ett försvar mot kupp- och sabotagerisken genom en organiserad mobilisering av arbetarrörelsen, bondepatrullerna och de sociala rörelserna – vilka också bär fröet till en ny arbetarstat som måste avskaffa kapitalismen och deras borgerliga stat som endast lyder under de rikas intressen.
Pedros Castillo och Fria Peru måste också prioritera att fullt ut diskutera svagheterna i programmet gällande kvinnors och HBTQ+-personers rättigheter tillsammans med Perus kvinnokamprörelser för att rätta till dessa avgörande svagheter. Ett parti för arbetarklassen och de fattiga kan inte aktivt välja att nonchalera intressen som berör mer än halva arbetarklassen, exempelvis rätten till abort och att ta kamp mot mäns våld mot kvinnor.

Nu väntar en avgörande period, där en vänsterpresident med ett radikalt reformprogram kommer att stå inför en högerdominerad kongress och en stat vars byråkrater och maskineri är tillsatta och lojala mot högern och kapitalet. Vänsterpredentskapets överlevnad är beroende av massornas aktiva deltagande, internationellt stöd och ett nytt program som både inkluderar hela arbetarklassen och levererar en socialistisk väg framåt.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer. Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!