Vänstervindar i Norge

av Trond Sverre Kolltveit (ISA Norge) // Artikel i Offensiv

Det blåser en stark vänstervind i Norge. Socialdemokratiska Arbeiderpartiet (Ap) kommer att leda den nya rödgröna regeringen, men aldrig tidigare har en regering som letts av Ap haft en potentiellt lika stark kraft till vänster i Stortinget som nu. Med 26,3 procent har Arbeiderpartiet bara gjort ett sämre val på nästan 100 år.

Arbeiderpartiet försökte luta sig lite åt vänster inför denna valrörelse och sa att de också vill göra något åt de växande klyftorna. Men väljarna minns den tidigare rödgröna regeringen där Ap själv lade grunden för mycket av den nyliberala politiken.
Rødt är det första nya partiet som har brutit 4-procentspärren, och med 4,7 procent ökade de från ett till åtta mandat. Rødt gick in i valet för att bekämpa de växande klyftorna, gratis tandvård och en rättvis grön omställning som inte drabbar industriarbetare. Rødt fick 850 nya medlemmar enbart på valnatten, och totalt 1,300 nya medlemmar efter några dagar. Många tidigare Ap-väljare har gått med i Rødt, som nu har över 12,000 medlemmar. Det understryker vänstervinden i Norge och önskan om en socialistisk politik.
Miljöpartiet spåddes göra ett mycket bra val på grund av klimatkrisen, men hamnade under spärren. Många väljare ansåg att Miljöpartiet inte stod för en rättvis klimatpolitik och att de inte var bekymrade över andra frågor.

Det var de växande klassklyftorna som störtade den alltmer impopulära borgerliga regeringen ledd av Høyres partiledare Erna Solberg. Opinionsundersökningar visade att de växande klyftorna var det som väljarna var mest bekymrade över i detta val. Två av tre är emot den ökade ojämlikheten. Motståndet är särskilt starkt bland LO-medlemmar. 
Klassklyftorna i Norge är nu i nivå med Storbritanniens, och regeringens antisociala nedskärningar på 43 miljarder norska kronor under åtta år har känts av många. Nedskärningarna har drabbat barn, sjuka och arbetslösa. Samtidigt har regeringen gett stora skattelättnader till de allra rikaste. De konservativa ville ta bort förmögenhetsskatten helt, men backade på grund av det stora motståndet mot de växande klasskillnaderna. Barnfattigdomen ökar medan antalet miljardärer har femdubblats på 15 år.
Detta var den viktigaste frågan i valrörelsen, men klimatkrisen var också viktig för väljarna. Regeringspartierna Høyre och Kristeligt Folkeparti tappade röster, medan liberala Venstre lyckades passera 4%-spärren. Det rasistiska Frem­skrittspartiet, som lämnade regeringen i hopp om att det skulle ge ett uppsving, gick också bakåt.

Senterpartiet ökade, som är ett borgerligt parti som stöder den rödgröna sidan eftersom de tror att det finns mer att vinna där när det gäller motstånd mot centralisering och för god offentlig service i distrikten. 
Men i många frågor står de långt ifrån Sosialistisk Venstreparti, även i klimatpolitiken. SV är också långt ifrån Arbeiderpartiet. Motståndet mot avtalen med EU, som driver på privatisering av energi och järnvägar och en nyliberal politik, har stärkt Senterpartiet. Men SV och Rødt har också gått fram på sitt motstånd mot avtalen med EU. 
Många Ap-väljare bytte till dessa partier på grund av Arbeiderpartiets EU-vänliga politik. Den regering som nu har förlorat valet kommer ändå att nu odemokratiskt underteckna EU:s järnvägsavtal.

Senterpartiet sa under valrörelsen att de inte ville ha SV i en ny regering. Men i slutet av valkampanjen tonade de ner kritiken mot SV. Mest troligt är en regering med Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet. Dessa har tillsammans majoritet, så de behöver inte söka stöd från Rødt. Men den överenskommelse som förhandlas fram av en sådan koalition kommer att gå till en medlemsomröstning bland SV:s medlemmar. Det finns faktiskt en möjlighet att medlemmarna röstar ner ett avtal som rekommenderas av ledningen. 
Förra gången SV var Ap:s juniorpartner i regeringen minskade de kraftigt på grund av regeringens högerkurs. Om överenskommelsen inte är tillräckligt bra i de frågor SV gick till val på – mot de växande klyftorna, att gå från nedskärningar till mer resurser i välfärden och en rättvis klimatpolitik – måste medlemmarna rösta ner det. Då måste regeringen söka stöd i en historiskt stark grupp till vänster i Stortinget om Rødt och SV samarbetar.

Rødt har betonat att partiet ingår i en folkrörelse på gräsrotsnivå mot de växande klasskillnaderna. Rødt måste ta detta på allvar. För att driva regeringen vänsterut måste den nya vänstern i Stortinget söka stöd i den växande rörelsen och arbetarkampen utanför Stortinget mot klassklyftor, de nedskärningar som har drabbat arbetslösa och fattiga, och för en rättvis klimatpolitik.
Kampen för viktiga reformer är nära kopplad till kampen för socialism. Endast en socialistisk politik, för ett socialistiskt samhälle, kan äntligen säkra de reformer vi kan vinna idag med hjälp av hård klasskamp och massmobilisering.

Norska valet i siffror

Rødt: 4,7% (+2,3% / 8 mandat, +7)
SV: 7,6% (+1,6% / 13 mandat, +2)
Ap: 26,3% (-1,1% / 48 mandat, -1)
SP: 13,5% (+3,2% / 13 mandat, +9)
MDG: 3,9% (+0,7% / 3 mandat, +2)
KRF: 3,8% (-0,4% / 3 mandat, -5)
V: 4,6% (+0,2% / 8 mandat, 0)
H: 20,4% (-4,7% / 36 mandat, -9)
FRP: 11,6% (-3,6% / 21 mandat, -6)
Källa: nrk.no/valg