foto: Flickr Johnny Söderberg / CC
I Västernorrland är det var fjärde anställd inom äldreomsorgen som inte vill arbeta kvar om tre år, i landet som helhet var femte.
För några veckor sedan släppte Kommunal en rapport som visade att förbundets anställda inom äldreomsorgen utsatts för nya stora påfrestningar som delade arbetsdagar. Familjeliv och ekonomi har tagit stryk. I förra veckan kom en ny rapport från fackförbundet som visar konsekvenserna av de försämrade arbetsvillkoren; 20 procent av äldreomsorgspersonalen säger sig vilja sluta inom tre år.Rapporten visar på en drastisk nedrustning som har gjorts under de senaste trettio åren.
• Bara mellan åren 2001-2012 avvecklades 31 000 platser i äldreboenden, vilket utgör 25 procent av alla platser.
• Neddragningen har inte kompenserats med någon ökning av antalet hemtjänsttimmar.
• Nu finns det inte tillräckligt med platser för äldre som behöver och vill ha ett mer anpassat boende. Bara 60 procent av landets kommuner säger att de kan täcka behoven idag.
Följden har blivit en mycket hög arbetsbelastning på en personalgrupp som varje dag utför ett livsviktigt arbete på äldreboenden och i hemtjänsten. Äldreomsorgspersonal som hos de äldre och hos anhöriga för det mesta möts med tacksamhet och respekt, men av arbetsgivaren med låga löner, usla arbetsvillkor som delade turer och hård tidkontroll av sitt arbete.
Rapporten visar att en stor del av personalen – var femte – dagligen har svårt att ta en längre rast. Nästan lika många har även svårt att få tid till kortare raster. De dåliga arbetsvillkoren, hård belastning och låg status gör att många tänker att de inte orkar längre än tre år till. Personalflykten gör att kompetens och kontinuitet förloras på boendena och hos de äldre som bor kvar ”hemma”.
Kommunals ordförande Annelie Nordström säger till kommunal.se att när den kommunala omsorgen inte längre har en jämlik tillgång på platser och kvalitén riskeras får det följder.
– Konsekvensen av detta blir att vissa grupper går ned i arbetstid för att ta hand om barn eller äldre anhöriga. Idag är det 100 000 personer som tvingas göra så.
Kommunal pekar därför på att nedskärningarna, förutom att de drabbar omsorgen och arbetsmiljön, också får negativa följder både på ett privatekonomiskt och samhällsekonomiskt plan med färre arbetade timmar.
Med utgångspunkt från rapporterna kräver nu Kommunal att:
– Verksamhet i såväl kommunal regi som privat regi ska villkoras mot en minimibemanning.
– Det lägsta antalet heltidsanställda per äldre regleras.
– De äldres bedömda behov ska vara utgångspunkt för bemanningen.
– Inom några år ska: 90 procent av personalen vara tillsvidareanställda, 90 procent av personalen arbeta heltid och 100 procent av personalen vara yrkesutbildad eller under vidareutbildning.
Offensiv bad Bilbo Göransson, ordförande för Kommunals klubb i Hässelby-Vällingby, kommentera Kommunals rapport:
– Det är skrämmande siffror. Jag är överraskad över att så många tänker sig ha slutat inom tre år. Det visar på en tuff arbetsmiljö med låg lön och dåliga utvecklingsmöjligheter.
– Personalen i äldreomsorgen arbetar i omöjliga scheman med delade turer. De tvingas välja mellan deltid eller heltid med delade turer. Det finns till och med deltidare som även arbetar i delade turer. Personal som arbetat ett tag berättar för mig att på 90-talet, i samband med Ädelreformen, då fanns ändå en viss satsning som inte alls finns idag. Det som händer nu är en baklänges revolution.
– Jag tycker att Kommunals krav är helt OK men man måste också se till att personalen som kan och gör jobbet, tillsammans med den gamle och anhöriga, får mer medbestämmande över innehåll och utformning av omsorgen.
– Skulle Kommunal nu också sätta kraft bakom sina krav skulle vi få se en välfärdsrevolution.
Stefan Lundqvist
