Vår i januari – vad händer med vädret?

Januari 2020: i Stockholm blommar körsbärsträden, i sameby efter sameby ligger renbetet låst under betonghårda istäcken, i norska Sunndalsöra uppmäts 19 grader Celsius. Samtidigt brinner Australien och Indonesien översvämmas. Klimatförändringarna gör sig märkta i vädret, snabbare och närmare än vad många hade förväntat sig.

Det extremt varma vädret på många håll i Sverige har nog inte undgått någon. I delar av södra Sverige har vintern 2019-20, meteorologiskt sett, aldrig börjat. I Stockholm råder meteorologisk vår mitt i den kalendariska vintern (SMHI tillåter dock inte tidigare datum än den 15 februari för vårens ankomst), med blommande träd flera månader tidigare än normalt. 
Vecka två 2020 var den tredje varmaste uppmätta på Luleå flygplats sedan 1949, med en medeltemperatur på 0,1 grader Celsius, tio grader varmare än normalt. Jämförelsevis oskyldiga former av extremväder – men även i Norden medför klimatförändringarna redan nu verkliga problem.

Hittills den här vintern har 18 av landets totalt 50 samebyar ansökt om nödutfodring av sina renar, en siffra som väntas stiga och passera förra årets 20. Blidväder och kyla om vartannat, som den här vintern, har gjort ”låst bete” till ett vanligt problem – en hård isskorpa hindrar renarna att nå ned till lavarna under snön.
Renskötaren Richard Länta berättar för Norrbottens-Media om det nya nyckfulla vädret som ställer renskötseln inför massiva utmaningar – i år är snön så ihoppackad och hård att det är svårt för framför allt kalvarna att orka gräva efter lav, vilket ofta betyder att de ger sig av från flocken för att leta hänglav som ensamma lättfångade rovdjursbyten.

Den omedelbara orsaken bakom det märkligt milda vädret i Norden är att en serie kraftiga lågtryck från Atlanten sveper in mild luft med ovanligt starka sydvästliga vindar. I Sunndalsöra, i höjd med Sundsvall ungefär, är dygnssnittemperaturen på sommaren ungefär 10 grader. Här uppmättes alltså 19 grader Celsius förmiddagen den 2 januari. Vid Norges bergiga kust kan varma havsvindar ge en föhneffekt med extremt höga temperaturer på fjällens läsidor.
Atlantvindarna avtar förstås till slut, men tecknen på klimatförändringarna består. Kjell-Arne Johansson, Naturskyddsföreningen i Luleå, har räknat på hur förändringarna uttrycker sig lokalt. Decembermånaderna åren 2004-2018 var i Luleå i snitt 3,9 grader varmare än åren 1961-1990, i Haparanda 4,3 grader, i Kiruna 3,1. Decembernederbörden i Luleå hade samtidigt ökat med cirka 40 procent. 
Snönederbörden i Luleå de senaste 15 vintrarna ökade med cirka 25-30 procent jämfört med snittet under åren 1961-1990, en förändring som SMHI har bekräftat.

En varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga och mer vattenånga innebär att det kan fällas ut mer nederbörd, förklarade SMHI:s klimatolog Sverker Hellström till SVT.
En ny studie publicerad i tidskriften Advances in Atmospheric Sciences visar dramatiska temperaturökningar i världens hav. Mätningar i haven ger betydligt tydligare indikationer på temperaturförändringar än i luften, påpekar forskarna och konstaterar att studien visar en ”fortsatt, oavbruten och accelererande uppvärmning av planeten”.
År 2019 var havens temperatur högre än någonsin tidigare. Havens topp-fem-temperaturer är de senaste fem åren, topp-tio de senaste tio åren, och 2019 står för den största årliga ökningen någonsin. Ökningstakten mellan 1987 och 2019 var fyra och en halv gånger snabbare än under 1955-1986.
Bland de många effekterna av varmare hav nämner forskarna ett stört vattenkretslopp, med mer och våldsammare nederbörd i redan nederbördsrika områden och mindre i redan torra områden. Vädret just nu och klimatet – väder över tid och regioner – blir båda allt svårare att förbereda sig för.