Vården: ”Värsta sommaren någonsin”

Redan före sommaren varnade vårdfacken för att personalläget inom sjukvården såg sämre ut än någonsin. Nu står det klart att det blev så illa som förväntat.

– Varje sommar känner man att ”det här är den värsta sommaren någonsin”. Den här sommaren är inget undantag, säger Caroline Lundqvist från Vårdförbundet i Västerbotten till SVT Nyheter.

I Gällivare har personalstyrkan vid akutmottagningen halverats under sommaren och personalen har fått jobba 12,5-timmarspass. Det är bara ett exempel på den extremt hårda belastningen vid många av sjukhusens akutmottagningar. Norrtälje sjukhus har gått upp i stabsläge för att belastningen varit för hög och vid sjukhuset i Malmö vittnar Vårdförbundet om att många patienter har fått ligga kvar upp till ett dygn på akutmottagningen i väntan på vårdplatser.

För andra året i rad har BB i Lycksele fått stänga under några sommarveckor. Det gör att blivande mammor i Västerbottens fjällvärld har haft upp till 40 mil till närmaste BB.

Vid sjukhuset i Skellefteå hade personalen gjort 600 extrapass fram till augusti. Trots detta har drastiska neddragningar av vården genomförts, med bland annat stängningar av hälsocentraler. Även på andra platser i landet har hälsocentraler stängts.

Sommarens kris inom sjukvården är resultatet av långsiktiga neddragningar inom vården. År 2000 fanns det 3,27 vårdplatser på sjukhus per tusen invånare i Sverige. År 2019 var siffran 2,07 vårdplatser, enligt en sammanställning som Dagens nyheter har gjort. Då är det inte underligt att beläggningsgraden på vårdplatserna har ökat. I Gotland, Jämtland/Härjedalen och Norrbotten ligger den över 100 procent.

En allt tuffare arbetssituation och relativt låga löner gör att anställda lämnar vårdyrkena, vilket ökar arbetsbelastningen ytterligare för de som jobbar kvar.

Samtidigt ser det ut som om det satsas mer på sjukvården. Kostnaderna för vården har ökat som andel av hela ekonomin (BNP). Men det förklaras av att den privata vården och bemanningsföretagen driver upp kostnaderna. Privata vårdcentraler och nätläkare gör att tillgången på vård blir mer ojämlik och att kostnaderna skenar.

Under coronapandemin hyllade både regering och opposition ”vårdens hjältar” och lovade satsningar på vården och bättre villkor för de anställda. Under månaden fram till valet kommer vi på nytt att få höra löften om satsningar på vården. Men trovärdigheten i dessa löften är vid det här laget nere på noll.

Det som skulle krävas är en drastisk kursomläggning. Det krävs stora tillskott för att utöka antalet vårdplatser, förstärka bemanningen och förbättra villkoren för personalen för att fler ska vilja jobba inom vården. Vinstintressena måste bort ur vården. Sjukvården ska drivas i samhällets och de anställdas regi. Avskaffa gräddfilerna i vården, som exempelvis privata sjukvårdsförsäkringar. ■

Offensiv