Varje år dör 16 miljoner människor till följd av resistenta bakterier och ännu fler blir sjuka. De resistenta bakterierna förekommer oftast i sjukhus- och vårdmiljö.
I Sverige smittades förra året över 1 000 personer av
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus, även kallad MRSA. Det är
en ökning med 38 procent från året innan (Uppdrag
granskning,
SVT 8 maj).
MRSA är i grunden vanliga bakterier, gula stafylokocker, som nästan
alla då och då bär på och som ger upphov till
variga sårinfektioner. Men just den här typen har blivit motståndskraftig
mot de flesta penicilliner och antibiotika.
Idag finns bara ett fåtal läkemedel, med svåra biverkningar,
som hjälper mot MRSA. Bakterierna ger oftast inga symptom för
bäraren om man är frisk, men kan ge allvarliga komplikationer
vid operationer om de kapslas in i huden. I vissa fall kan de ge livshotande
skador.
Nedskärningar tar liv
År 2004 dog över 1 200 personer i England av MRSA, något som
har förklarats med att städningen på de allra flesta
sjukhus lagts ut på entreprenad. Det billigaste, oftast inte
det bästa, företaget får kontraktet. Ofta har lokalvårdarna
en väldigt stor press på sig från arbetsgivarna om
att inte jobba övertid, och städningen kan därför
lätt
bli lidande.
I Sverige har sex av de tio största sjukhusen lagt ut sin städning
på entreprenad och de har också mer problem med resistenta
bakterier. Men även brister vad gäller hygien bidrar till smittspridning.
Enligt regel ska man tvätta händerna mellan varje patient.
Men nedskärningar har minskat personalstyrkan och de som är
kvar har fått allt mer att göra och är mer stressade.
Då är det förståeligt att man inte alltid hinner
eller kommer ihåg att sprita händerna mellan varje patient.
På vissa vårdinrättningar finns inte ens skyddskläder,
som är obligatoriska vid hantering av resistenta bakterier, tillhandahållna.
Ökade kostnader
Regeringarna må tro att de sparar en massa pengar på att
skära ner och privatisera, men detta stämmer inte på grund
av alla de komplikationer och problem som medföljer, som till exempel
resistenta bakterier.
Ett exempel kan tas från England där andelen MRSA vid blodförgiftning
i England ökade från 1,7 procent 1990 till 34 procent 1998.
En liknande utveckling i Sverige skulle innebära att enbart kostnaderna
för antibiotika ökar med minst 40-50 miljoner kronor årligen.
Ett annat exempel är att multiresistent tuberkulos ökar i många
delar av världen. En av de högsta förekomsterna finns
i Östeuropa.
Enbart läkemedel för behandling av en patient med multiresistent
tuberkulos kostar minst 100 000 kronor, medan behandlingskostnaden för
normalt känsliga tuberkelbakterier är omkring 4 000 kronor.
Ungefär var fjärde svensk som infekterats med MRSA har fått
smittan utomlands.
I dagens samhälle går det lätt och snabbt att resa, så även
för bakterierna.
I England säljer apoteken numera ”MRSA-kits” med desinfektionsmedel
och liknande, vilket ger signalerna att det är patientens eller
besökarens eget ansvar att se till så att man inte kommer
ut från sjukhuset med en sjukdom som man inte redan hade.
Den ”största boven”
Bakterier är väldigt smarta små mikroorganismer och kan
ganska snabbt utveckla ett skydd mot verkande antibiotika, de kan dessutom
dela med sig av detta skydd till andra bakterier. Därför är
det viktigt att inte använda antibiotika om det inte är absolut
nödvändigt.
I USA finns stora problem med resistenta bakteriestammar. Dödligheten
i svåra infektioner hos intensivvårdade patienter är över
40 procent hos patienter där den först insatta antibiotikabehandlingen
varit overksam på grund av resistens. Hos patienter som infekterats
med antibiotikakänsliga bakterier är dödligheten mindre än
hälften.
Mycket av USA:s problem beror på att antibiotika används i
onödan, detta dels på grund av privatläkarnas vinstintresse
och överlevnadsinstinkt. Läkaren vet att om denne inte skriver
ut antibiotika till patienten som prompt anser sig behöva det, kommer
patienten att uppsöka en annan läkare för att få det.
Men problemet stannar inte där. Omkring 70 procent av USA:s antibiotikaanvändning
sker inom jordbruk och djurhållning.
Att antibiotika används så mycket till djur är ett världsomspännande
problem. Visst är det bra om djuren får vara friska, men när
de dagligen får äta foder med antibiotika kan man undra om
det inte gått lite överstyr.
I Sverige finns dock restriktioner mot antibiotika i foder.
Även i vardagen
Även till vardags bidrar vi till fler multiresistenta bakterier. Användningen
av bakteriedödande medel har ökat kraftigt i vanliga konsumentprodukter
de senaste fyra åren.
De antibakteriella tillsatserna finns i en uppsjö av köksutrustning
som disktrasor, skärbrädor och diskmedel. Men kampen mot bakterier
stannar inte i köket.
Den pågår i badrummet genom tillsatser i tandkräm, flytande
tvål, deodorant, hudkräm och i plasten i duschdraperiet. Striden
fortsätter i hallen där antibakteriella iläggssulor och
sprej ska stoppa dålig lukt i skorna. Ända in i sovrummet
pågår bataljen. På marknaden finns bakterie- och kvalsterdödande
lakan, täcken och kuddar.Till och med cykelbyxor har fått
en bakteriedödande tillsats.
I alla ovanstående fall är detta oftast en onödig tillsats
som enkelt kan ersättas av bland annat god hygien. Det vanligaste
antibakteriella medlet heter Triklosan och det har nu upptäckts
att ett flertal bakterier börjat utveckla resistens mot medlet.
En bakterie som utvecklat resistens är Pseudomonas aeruginosa, vilket
kan få dödliga effekter för människor som har cystisk
fibros och nedsatt immunförsvar.
Det finns få verksamma antibiotika idag och att ta fram ett nytt
tar lång tid och är ofta mycket dyrt.
Företagen kan lägga ut mellan 500-800 miljoner dollar (3,7 – 6
miljarder kronor) innan den första tabletten når apoteket.
Eftersom bakterierna mycket fort kan utveckla resistens mot preparatet är
det inte säkert att de får tillbaka sina investeringar. Därför
satsas det oerhört lite på nya antibiotika. Danska forskare
har dock nyligen hittat ett nytt ämne, plectasin, som kan få bukt
med resistenta bakterier, och som dessutom är billigt att framställa.
Det tar dock 8-10 år innan detta preparat har genomgått alla
nödvändiga test och kan börja säljas. Det betyder
att om utvecklingen fortsätter som den hittills gjort, kommer 130-160
miljoner människor att hinna dö innan preparatet kommer
ut i handeln.
Totalstopp?
Enda sättet att helt bli av med antibiotikaresistensen hos bakterier är
egentligen att helt sluta använda antibiotika. Men med tanke på konsekvenserna
av det är detta ingen trolig lösning.
Men vi kan göra vårt bästa för att hålla den
på så låg nivå som möjligt. Några åtgärder
som krävs är att sjukhus och vårdinrättningar får
tillräckligt med resurser för utrustning, utbildning och mer
personal, att det införs totalstopp på antibiotika i foder
till fullkomligt friska djur, att företagen slutar pumpa ut produkter
som i onödan innehåller antibakteriella medel, att forskning
för nya antibiotika får de resurser de behöver och att
fattiga länder får utbildning och resurser till att åtgärda
problemet. Med dagens kapitalistiska system, som hellre ser till vinster än
långsiktigt välmående för mänskligheten, kommer
dessa åtgärder inte att vidtas inom överskådlig
framtid.
Sanna Tefke
Biomedicinsk analytikerstuderande
MRSA
MRSA, Meticillinresistenta gula stafylokocker, har utvecklat resistens
(motståndskraft) mot de penicilliner och penicillinliknande antibiotika
(betalaktamantibiotika) som vanligen används mot stafylokockinfektioner.
MRSA sprids framför allt inom och mellan vårdinrättningar
och har snabbt blivit det i särklass största vårdhygieniska
problemet runt om i världen.
MRSA har ökat i Sverige.
Källa: Smittskyddsinstitutet (SMI)
