Varför skrivs allt fler antidepressiva läkemedel ut?

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

Allt fler barn och unga vuxna söker hjälp för psykiska besvär, vilket har lett till att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat flera år i rad. Uttagen är dubbelt så höga bland flickor och unga kvinnor än bland pojkar och unga män, visar en rapport från Socialstyrelsen. 

År 2019 var det cirka 10 procent av alla kvinnor mellan 18 och 24 år som någon gång hade använt antidepressiva medel. För män var det cirka 5 procent. Även i åldersgruppen 10-17 år var det ungefär dubbelt så många flickor som pojkar som fick recept utskrivet. Bland små barn 5-9 år var fler pojkar än flickor berörda. 
Vad beror ökningen och könsskillnaden på? Om vi börjar med de yngsta förklaras det med att pojkar i större utsträckning än flickor diagnostiseras med ADHD och autism. Om dessa tillstånd ökat eller inte är osäkert. Sant är att de uppmärksammas allt mer. 
Längre upp i åldrarna får flickor ofta diagnosen depression. De drabbas också oftare av bland annat ätstörningar.
År 2018 var det cirka 1 av 100 barn som fick antidepressiva läkemedel. Sedan 2014 har det skett en kraftig ökning, för flickor med knappt 60 procent och för pojkar med drygt 40 procent. 
Enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, är det troligt att om fler unga fick psykologisk behandling skulle förmodligen läkemedelsbehandlingen kunna minska. Psykologisk behandling är dock kortsiktigt kostsammare. 

Hur kan det komma sig att utskrivningen av antidepressiva medel har ökat så mycket bland unga och speciellt bland flickor? Bland orsaker till psykiska besvär kan nämnas sexuella övergrepp, social eller ekonomisk utsatthet, familjekonflikter, överkrav i skolan samt misslyckanden i skola eller på fritiden. Det finns fler faktorer, men låt oss titta på dessa. 
Social eller ekonomisk utsatthet kan orsaka familjekonflikter. Om vi minskar den sociala eller ekonomiska utsattheten bör vi kunna reducera dessa. 
Överkrav i skolan och därmed sammanhängande känslor av misslyckanden är ett problem som mest associeras med flickor. Överkrav inom fritiden diskuteras inte lika ofta. 
Inom ungdomsidrotten diskuteras tidiga elitsatsningar och därmed möjlig tidig utslagning. Där bör pojkar drabbas i lika stor utsträckning som flickor. För flickor tillkommer också utseendefixering. Både pojkar och flickor drabbas av dagens mode- och prylfixering. Den sätter också press på fattiga familjer. Sammantaget har vi ett samhälle som till viss del framkallar psykisk ohälsa. 

Eftersom social eller ekonomisk utsatthet bidrar till psykisk ohälsa krävs ett jämlikare samhälle. Det krävs också ett annat skolsystem, där det istället för konstanta nedskärningar och ”effektiviseringar” blir stora resurstillskott för att minska klasstorlekarna, låta lärare vara lärare och till mer kringpersonal, med mera. På så vis skulle betygsstressen minska, eftersom elevernas möjligheter till en aktiv och bra inlärning skulle öka.
I grund och botten behöver vi ett mer jämlikt samhälle för att motverka ökade klyftor och psykisk ohälsa – och vi behöver det nu!